Bland annat konstateras i rapporten att barn upplever ”en generell hopplöshet över samhällsutvecklingen”. I samtalen uttrycks ”tvivel, besvikelse och frustration kring vuxnas och makthavares förmåga att ge dem förutsättningar till ett bra liv”.

Vill se över betygssystemet

Enligt rapporten finns tre huvudsakliga orsaker till att barn ringer dem för stöd: skola, kriminalitet och sjävskadebeteende.

När det gäller dåligt mående kopplad till skolan har samtalen till Bris ökat med 34 procent sedan 2022.

– Barn tillbringar väldigt många timmar i skolan, 20 000 ungefär. Det spelar väldigt stor roll hur de här timmarna är, säger Magnus Jägerskog, generalsekreterare på Bris.

Många känner enligt honom en stor uppgivenhet inför att inte klara betygen i grundskolan. Men också de som är högpresterande känner press och stress, som finns närvarande under hela skoltiden. 

– Och det är därför vi också går fram med ett tydligt förslag att vi anser att man behöver utvärdera effekterna av skolsystemet, betygssystemet och också utvärdera vad införandet av F-betyget de facto har lett till, säger Magnus Jägerskog.

Barn i gängkriminalitet

Kriminalitet har också blivit vanligare som orsak till att barn ringer Bris – hela 60 procent vanligare jämfört med 2022. 

– Det är många fler samtal om gängkriminalitet. Det som vi tycker sticker ut mest är inte i sig att siffrorna ökar, utan det som barn och unga som hör av sig och berättar om, säger Magnus Jägerskog.

– Under fjolåret såg vi betydligt fler som hörde av sig till oss som själva är involverade i gängkriminalitet. I takt med att våldseskaleringen tog ordentlig fart under sommaren så fick vi fler och fler samtal. Det är många unga som mår dåligt, som själva är involverade och som vill ut, men som har en hotbild mot sig själva och som mår väldigt dåligt.

Här är regeringens nuvarande politik enligt Magnus Jägerskog helt inadekvat.

– Tyvärr ser vi just nu hur många av de politiska förslag som finns inom de här områdena fokuserar på straff och repressiva åtgärder. Vi vet att det tyvärr inte kommer kunna vara en långsiktig lösning för de problem vi står inför. Här efterfrågar vi betydligt mer kraftfulla förebyggande insatser. Och för att det ska vara möjligt så krävs resurser. 

I dagsläget kommer insatser ofta alldeles för sent, anser han. Detta trots att man många gånger har identifierat de barn och familjer där behoven är stora redan i tidiga år. 

Samtal om självskada ökat stort

Ytterligare ett orsak till att barn hör av sig som har ökat stort är självskada: 42 procent fler 2023 jämfört med 2022.

– Vi har väldigt mycket psykisk ohälsa bland barn och unga i Sverige. Det är inte något nytt, det har vi vetat i många år. Kontakterna om självskada började öka kraftfullt efter pandemin. 2020 hade vi 2 700 kontakter om självskada, 2023 var det 7 700. 

Självskada beskrivs av barnen själva som ett normaliserat beteende, som ett sätt att hantera ångest, som man tar till i desperation, berättar Magnus Jägerskog. För att komma tillrätta med den här situationen behövs mer stödsamtal och även kompetensökningar.

– Det här är en tydlig signal till vården och samhället att man inte lyckas bemöta den här gruppen barn som är så stor. Det är en av sex barn och unga som har skadat sig själva avsiktligt någon gång. Och de allra flesta kommer inte till vården eller samhällets kännedom.