Ett år senare hade andelen som nekades sjukpenning i samma situation sjunkit till sju procent. Det visar nya siffror från Försäkringskassan. Skälet till den drastiska minskningen är enligt Cecilia Udin, nationell samordnare för sjukförsäkring på Försäkringskassan, den lagändring som trädde i kraft 15 mars förra året. Tidigare skulle den sjukes arbetsförmåga prövas mot hela arbetsmarknaden efter 180 dagar, men enligt de nya reglerna ska prövningen mot hela arbetsmarknaden skjutas upp till dag 365.
– Det gäller om det finns övervägande skäl. Om mer talar för återgång innan dag 365, så ska den försäkrade få möjlighet att rehabilitera sig tillbaka och få ersättning från sjukförsäkringen. Det innebär att fler får möjlighet att komma tillbaka och har rätt till ersättning längre i sjukförsäkringen, säger hon.
Hård kritik
Siffrorna visar också att andelen som fick avslag första gången de ansökte om sjukpenning minskade mellan år 2020 och 2021, från 3,5 procent till 1,9. 2020 sticker dock ut som ett rekordår. Dagens ETC berättade i början av förra året att avslagen vid tidsgränsen på 180 dagar femdubblats på fem år och att Försäkringskassan tolkat regler på att sätt som inte följer lagens intentioner. Dessutom har handläggare vittnat om att de pressats av chefer att göra fler avslag. Något som fick socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) att kalla generaldirektören till ett möte.
Och kritiken har varit hård från fler håll. I början av 2020 kritiserade en statlig utredning Försäkringskassan för dåligt underbyggda och svårbegripliga beslut. I september samma år tillsattes en ny utredning och socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi sade att regeringen såg allvarligt på de brister som upptäckts.
Även Justitieombudsmannen, ST-facket och delar av läkarkåren har kritiserat Försäkringskassan.
En färsk avhandling från Södertörns högskola visar att läkare i en tyst protest mot Försäkringskassan har börjat anpassa sjukintygen för att få igenom sjukskrivningar. Mani Shutzberg, författare till avhandlingen, har intervjuat 20 läkare under åren 2017–2018.
– Ett huvudproblem är att Försäkringskassan ställer sig frågan vilka objektiva fynd läkarna har att leverera. Och när det gäller många vanliga sjukdomar, som psykiatriska sjukdomar och kronisk smärta så finns inte den typen av objektiva fynd. Det finns objektivitet, men inte den sortens objektivitet som Försäkringskassan efterfrågar.
Han säger att det till exempel kan handla om en bedömning av en deprimerad patient, där det saknas labbprover som bevisar sjukdomen.
– Läkarnas erfarenhet är att istället för att skriva vad patienten berättar om sin nedstämdhet och suicidalitet försöker man få det att framstå som objektiva fynd. Man skriver till exempel ”patient hade utslätad ansiktsmimik”, ”tedde sig under läkarundersökningen på ett deprimerat sätt”, för att patienten ska kunna få den sjukskrivning som den faktiskt behöver, säger han.
Inga lögner
Han betonar att det inte handlar om lögner eller att läkarna framställer en situation felaktigt.
– De själva framhåller att det här är ett sätt att få patientens sanning att framgå utan att förvrängas av Försäkringskassan. Man behöver formulera det på det här sättet för att patientens sanna tillstånd ska framgå, säger han.
Enligt Cecilia Udin har Försäkringskassan förtydligat att det inte finns något krav på läkare att underbygga sina bedömningar med objektiva fynd.
– Det är viktigt att vården och vi har tillit till vandra. Vi har ju olika uppdrag. Vi behöver ju läkarintyget. Det är ett av underlagen vi behöver för att kunna bedöma rätten till ersättning. Den enskilde måste ju även berätta om sin upplevelse och hur den mår. Vi ska sedan göra en helhetsbedömning, säger hon.
Hon framhåller också att flera lättnader är på gång. Den 1 februari i år kommer en ny regel som gör det möjligt att skjuta på prövningen mot hela arbetsmarknaden till dag 550.
– Regeringen menar att om det finns god möjligheter så bör personer ges möjlighet att kunna återgå i det arbete där de har sin yrkesidentitet, utbildning och erfarenhet, säger Cecilia Udin.
Mani Shutzberg säger att det är positivt att Försäkringskassan backat efter den hårda kritiken. Men enligt honom finns grundproblemet kvar:
Att regeringen i decennier har problematiserat de höga sjuktalen. Och att fusk – inte att befolkningen är sjuk – beskrivs som huvudproblemet.
– Även om man kanske inte nagelfar sjukintyg på basis av objektiva fynd befarar jag att Försäkringskassan hittar nya sätt att sänka intyg. Problemet är att man sätter ett ”effektivt” och ”rättssäkert” system framför att se till medborgarnas medicinska behov.
Siffrorna visar att fler fått rätt till sjukpenning under 2021. Är inte det ett steg i rätt riktning?
– Det är bra att avslagen går ner. Det man behöver titta närmare på är om de här åren av stränga kontroller också påverkat läkares benägenhet att sjukskriva, om synen på vilka som är värdiga sjukpenning blivit hårdare. Det kan ha uppstått systemeffekter. Det är inte så enkelt som att allting blir bra för att Försäkringskassan backar.
