Socialdemokraterna har förlorat makten – nu söker partiet vägen framåt. Vänstersväng, klimatpolitik och omprövning av den hårda linjen mot utsatta förorter nämns som recept bland sossar som önskar förändring. Och att lära av SD.
– Jag tror faktiskt SD kommer att leverera till sina arbetarväljare, säger Enna Gerin, biträdande chef på Katalys.
Valet är över, slaget om hur det ska tolkas har börjat. Den socialdemokratiska partiledningen trummar in att det egna partiet gjorde en framgångsrik valrörelse och gick fram jämfört med 2018. I klartext: Det var Vänsterpartiet och Centerpartiet som förlorade valet.
Det är att smita från ansvar, anser andra socialdemokrater. Däribland Enna Gerin, medlem i vänsterlutande partiföreningen Reformisterna och biträdande chef för tankesmedjan Katalys. Hon tror att M-ledaren Ulf Kristerssons och S-ledaren Magdalena Anderssons helt skilda sätt att hantera sina respektive tilltänkta samarbetspartier var en faktor som bidrog till högerns seger.
I somras stod Kristersson på Almedalens scen och klappade Jimmie Åkesson medhårs. ”Inget annat parti har som SD i stark motvind stått upp för att vi inte kan öka invandringen om vi ska ha en chans att klara integrationen”, sa M-ledaren. Magdalena Andersson å sin sida har tittat bort när Miljöpartiet pekats ut från höger som boven bakom såväl påstådd elbrist som bränslepriser. Och hon har själv avfärdat Vänsterpartiet som regeringsparti med hänvisning till tre V-riksdagsledamöters manifestation med PKK-flaggor.
– Ulf Kristersson legitimerade på ett helt skamlöst sätt ett högerextremt parti för att kunna gripa makten. Socialdemokraterna snarare skämdes för Miljöpartiet och tryckte ner Vänsterpartiet, säger Enna Gerin.
Socialdemokraterna borde lära av andra, anser hon. Inte bara av Moderaterna – utan också av Sverigedemokraterna. Enna Gerin menar att det högerextrema partiet till skillnad från S hela tiden blickar minst två mandatperioder framåt. Det långsiktiga målet för SD är att bli större än Socialdemokraterna. Den kommande mandatperioden kommer det innebära att man dels avstår från ministerposter för att behålla sin oppositionsroll, dels kommer se till att vinna politiska segrar som är viktiga för traditionella s-väljare, tror Enna Gerin.
– Jag tror faktiskt SD kommer att leverera till sina arbetarväljare. De kommer stå upp för a-kassan och sjukförsäkringen, kanske också genomföra en tandvårdsreform, säger hon.
Politiken då – hur ska den se ut 2026? Det beror förstås på vem i partiet man frågar.
Gå vänsterut
Enna Gerin är den där sortens socialdemokrat som vänsterpartister kan muttra över: ”Hon är ju vänster, varför är hon med i S?”. Men att Socialdemokraterna ska gå vänsterut är inte bara en förhoppning, utan nödvändigt om partiet ska vinna tillbaka kärnväljare i arbetarklassen ute i landet och i storstädernas ytterområden, anser hon. Det går inte att förlita sig bara på de flyktiga urbana medelklassväljare som strömmade till i årets val, enligt Enna Gerin.
– Ska man vinna måste man samla en bred löntagarkoalition av både arbetarklass och tjänstemän.
Enna Gerin hör till dem som tycker att partiledningen tassade på tå i valrörelsen. Inte minst lyste krav på rejäla förstärkningar av välfärden med sin frånvaro, anser hon.
– Var hade man sjukvårdsfrågan? Och pensionerna lyftes inte, trots att man höjt dem och hade löften om att höja dem mer. Trygghetssystemen fördes inte heller fram.
I alla valrörelser någon kan minnas har Socialdemokraterna ställt välfärdssatsningar mot högerns skattesänkningar. Inte den här gången. Det stör Enna Gerin.
– Man var så defensiva i skatte- och fördelningspolitiken att man inte ens kunde köra sin vanliga argumentation om välfärdens finansiering i rädsla för att skrämma urbana mittenväljare.
Stå upp för minoriteter
26 500 röster fattades för att Socialdemokraterna skulle norpa ett mandat från M och ett från SD och därmed haft möjlighet att samla en majoritet för en S-ledd regering. Det nystartade partiet Nyans fick fler än 28 000 röster, nästan uteslutande i förorter med många utlandsfödda där S tidigare varit urstarka, men där partiet nu backade stort. I åtskilliga av dessa valdistrikt sjönk dessutom valdeltagandet.
Inte så konstigt, med tanke på den hårda tonen från ledande S-företrädare gentemot utlandsfödda och utsatta förorter, anser Lina Stenberg, före detta ledarskribent på Aftonbladet och Arbetet. Det handlar inte bara om enskilda uttalanden som statsministerns tal om att Sverige inte ska ha ”Somalitowns”. Det handlar om en retorik där segregation – och därmed i förlängningen invandring – nästan uteslutande kopplas samman med kriminalitet, enligt Lina Stenberg. Det har fått kärnväljare att känna sig både misstänkliggjorda och osynliggjorda, menar hon.
– Man känner sig utpekad som ett problem och att politikerna inte bryr sig eller ens vet vad man pratar om, säger Lina Stenberg.
Medan förslagen för att bekämpa gängbrottslighet har haglat nämns diskriminering i en enda mening i valmanifestet. Lina Stenberg menar att S inte sått upp tillräckligt för minoriteters rättigheter och att det straffat sig.
– Jag tror man har valt bort det i rädsla att bli påklistrade påståenden om att ”ni vill att alla ska komma till Sverige”, säger hon.
Ett sätt att rikta sig till förortsväljare kan vara att bekämpa barnfattigdom, anser Lina Stenberg. Rejäla satsningar på sådant som skola, fritidsverksamheter och föräldrastöd i utsatta områden skulle kunna göra stor skillnad i både verkligheten och i debatten, anser hon.
– Det ligger väldigt mycket goodwill i att satsa på barn.
Bli grönare
Klimatet försvann från dagordningen. Det bidrog till att vänstersidan förlorade valet, menar Jytte Guteland som nu packar ihop de sista pinalerna i arbetsrummet i EU-parlamentet för att flytta hem och bli riksdagsledamot. Hon aktar sig för att kritisera den egna partiledningen, men hoppas klimatet får mer utrymme framöver.
– Att klimatfrågan kunde försvinna på det här sättet är en väckarklocka för oss alla, säger Jytte Guteland.
Partierna till höger jagade röster med löften om sänkta bränslepriser. Men klimatet kan vara en vinnarfråga, anser Jytte Guteland. Hon hade önskat en debatt där priserna tydligare kopplats till beroendet av fossila bränslen.
– Då hade man inte sett klimatpolitiken som en fiende som ger höga priser, utan som en del av svaret på hur vi ska undvika pristurbulens framöver.