På X möts nu motionen av både ris och ros. 

”Bra, lagen ska helst inte existera alls”, skriver en X-användare.

”Ni ställde er nyligen bakom regeringens förslag att skärpa HMF-lagstiftningen. Hur ska ni ha det”, skriver en annan.

Tider och lagar förändras

Exakt hur Sverigedemokraterna ska ha det får Dagens ETC inte något svar på. Ingen av de bägge motionärerna Jonas Andersson och Leonid Yurkovskiy svarar i telefon när vi ringer. 

En som däremot hinner med ett snabbt svar är Christer Mattsson, föreståndare vid Segerstedtinstitutet och en av dem som var med i utredningsgruppen inför den lagändring som klubbades igenom i maj i år och som innebar att lagen om hets mot folkgrupp skärptes och fick ett större omfång.

Nu vill SD utreda och reformera en lag som de själva var med och reformerade så sent som i våras. Vad tycker du om deras argument att lagen utvecklats till ett verktyg för att straffa medborgare på ett godtyckligt och inkonsekvent sätt?

– Det man kan konstatera är att lagen funnits sedan 1948 och att den gjorts om flera gånger och att rättspraxis förändrats. Under de här 80 åren har också samhällets inställning till vad som är rasism och hur vi förstår och uttrycker den förändrats kontinuerligt. Saker som tidigare kunde sägas uppfattas idag som lagöverträdelser och vice versa. Det går aldrig att skriva en lag och tro att den ska vara fäst i sten så att säga.

Med andra ord: Hur vi ser på yttrandefrihet är föremål för kontinuerlig förändring. Vilket i princip betyder att det inte är särskilt konstigt att ett parti vill reformera en befintlig lag.

Men vad säger du om att ett parti vill reformera en lag som de själva var med och förändrade och skärpte så sent som i maj i år, alltså för bara fyra månader sedan? För inte har väl tidsandan hunnit ändras så mycket sedan dess?

– Varför SD gör som de gör får naturligtvis de svara på, men ja, fyra månader får man nog säga är ett undantag.