Det bärande skälet till förslaget är svårigheterna att rekrytera personal. Det råder en stor brist på arbetskraft, inte bara inom den offentliga sektorn, vilket gör att det är mycket svårt att rekrytera till äldreomsorgen.

Äldreminister Anna Tenje (M) säger i en kommentar till Svenska Dagbladet att ett språkkrav skulle vara att ”rycka undan mattan för kommunerna” när det gäller möjligheter att hitta medarbetare.

PRO: ”Måste vara ett grundkrav”

Kommunals Malin Ragnegård reagerar mot detta.

– Språkkravet är inte det svåraste i rekryteringen till äldreomsorgen. Det handlar om löner, arbetsmiljö, tider och annat. Däremot är det bra att utredningen kräver att arbetsgivaren tar ansvaret för utbildning och språkkompetens när det gäller personalen.

PRO:s sakkunnig i äldreomsorgsfrågor, Carina Benjaminsson, är positiv till utredningsförslagen.

– Det måste vara ett grundkrav att personalen inom äldreomsorgen kan göra sig förstådda på svenska, säger Carina Benjaminsson till Dagens ETC. Men utbildningsinsatserna betyder också att man måste satsa på äldreomsorgen. Det måste finnas pengar och resurser till utbildningar. Det här handlar också om säkerheten för de äldre i omsorgen. Läkemedel måste förklaras och kunna dokumenteras.

SKR: ”Bra att tydliggöra ansvar”

Anders Henriksson, ordförande Sveriges kommuner och regioner, SKR, säger i en kommentar att han är positiv till utredningsförslagen:

– Språkkompetensen är viktig för att säkerställa en hög kvalitet i äldreomsorgen. Därför är det bra att tydliggöra arbetsgivarnas ansvar för språkkompetens och språkutveckling. Samtidigt är det välkommet att inte göra det till ett anställningsvillkor. Äldreomsorgen behöver inte fler hinder för kompetensförsörjningen, vilket ett striktare språkkrav skulle innebära.

Vi ska vara glada och tacksamma för våra utlandsfödda kollegor och den stora insats de gör.

Malin Ragnegård menar också att omsorgen inte skulle klara en dag utan personal som invandrat till Sverige.

– Vi ska vara glada och tacksamma för våra utlandsfödda kollegor och den stora insats de gör.

Där är regeringens stora höjningar av inkomstkraven för att någon ska arbetstillstånd i Sverige problematisk, säger Malin Ragnegård.

– Nu har vi en situation att det för arbetstillstånd krävs en högre lön än vad löneläget erbjuder i de här verksamheterna. Det hade varit bättre med ett fackligt veto för att förhindra eventuella lönedumpningar.

– För att kunna rekrytera personal krävs det betydligt högre ingångslöner, de som arbetar inom omsorgen måste kunna försörja sig på sina löner.