– Vi som jobbar inom vården har under lång tid larmat om att bristen på resurser och vårdplatser utgör ett enormt problem som äventyrar den dagliga patientsäkerheten, säger Elin Karlsson, ordförande för Sjukhusläkarna.

Insikten att det handlar om 100 människor som troligen fortfarande hade levt idag om resurser till en kvalitativ offentlig sjukvård för alla hade prioriterats är smärtsam, konstaterar hon.

– Det är alldeles för många och helt oacceptabelt, säger Elin Karlsson. 

”Fått höra att vi överdriver” 

Något annat hon menar är helt oacceptabelt är att frågan om resurs-. och vårdplatsbristen inte har prioriterats högre av regionerna eller Sveriges kommuner och regioner, SKR. 

– I många år har vi fått höra att vi överdriver och att vi kommer med anekdotisk bevisföring när vi försökt larma om konsekvenserna av att inte ha tillräckligt med vårdplatser för att patienter ska kunna vårdas av rätt kompetens på rätt avdelning.

Sedan 2021 har Ivo kritiserat flera regioner på samma grunder och krävt åtgärder. 

– Men istället för att åtgärda bristerna har man lagt energin och resurserna på att överklaga de anmärkningar man fått. 

Vill ha politisk lösning

Problemet är inte bristen på sjuksköterskor i Sverige, eftersom många finns i den administrativa överbyggnaden, menar Elin Karlsson. 

– Problemet är underbemanningen i kärnverksamheten, på vårdavdelningarna där arbetsmiljön är tuffare och karriärvägarna färre, säger hon.

Även om ojämlikhet finns mellan landets 21 olika regioner – där de tre största (Region Stockholm, Västra Götalandsregionen och Region Skåne) sticker ut med det största antalet dödsfall – finns problemen med brist på vårdplatser i samtliga av landets regioner, visar granskningen.

För att komma åt problemet efterlyser Sjukhusläkarna en nationell sjukvårdsöverens­kommelse över de politiska blockgränserna.

– Vi har det i andra viktiga frågor som pensionerna och försvaret. Samtliga partier på båda sidor om blockgränsen säger sig dessutom vilja ha en offentligt finansierad sjukvård som faktiskt fungerar, säger Elin Karlsson. 

Måste ändra synsätt

Precis som i trafiken vill hon se en nollvision inom sjukvården för att rädda människoliv. 

– Nollvisionen i trafiken har inneburit en radikal förändring av synsätt, ansvar och säkerhetstänk. Inom trafiken håller man koll på dödsfallen och orsakerna till dem. Man vidtar åtgärder som hastighetsbegränsningar och mitträcken. Vi vill se en liknande nollvision för dödsfall och vårdskador på grund av vårdplatsbrist i sjukvården.