– Men det finns inte heller några rättsliga hinder mot att man ingår surrogatarrangemang i andra länder, säger Erik Mägi, jurist och doktorand vid Göteborgs universitet, till Göteborgs-Posten.
Snart tusentals miljarder
Globalt är surrogatindustrin på frammarsch. 2022 var surrogatmarknaden värd 153 miljarder kronor och förväntas enligt researchföretaget Global market insights växa till 1 411 miljarder kronor 2032.
Någon säker statistik över antalet surrogatbarn i Sverige eller internationellt finns däremot inte. En del uppskattningar anger runt 30 000 barn om året världen över, andra beräkningar uppger högre siffror.
Att branschen växer också här i Sverige verkar dock klart. Nordic Surrogacy är det största företaget på den svenska surrogatmarknaden och har mellan 2019 och 2024 ökat sin omsättning från drygt fem miljoner kronor till cirka 20 miljoner kronor och på samma tid gått från två till 12 anställda, enligt SVT.
När Dagens ETC förra året granskade svenska surrogatmödraskap hittade vi totalt 116 svenska hushåll som 2022 och 2023 använt sig av en surrogatmamma. Ukraina och Georgien visade sig vara de överlägset vanligaste länderna att vända sig till för heterosexuella par, som utgör drygt 60 procent av fallen, medan Colombia och USA är de länder homosexuella par oftast vänder sig till, eftersom Ukraina och Georgien inte tillåter surrogatarrangemang för samkönade partners.
Skandaler sänker adoptioner
Orsaken till den växande surrogatmarknaden tros vara färre internationella adoptioner, sjunkande fertilitet, mer tillgänglig information om surrogatlösningar och en ökad acceptans för föräldraskap bland singlar och homosexuella par.
Att den internationella adoptionen krympt i omfattning kan härledas till uppmärksamheten kring missförhållanden inom industrin såsom människohandel och korruption. Enligt siffror från The Economist adopterades 45 000 barn från ett land till ett annat 2004, medan motsvarande siffra för år 2022 var 3 700.
Industrin beräknade 2018 att antalet barn som föddes genom surrogatmödraskap samma år skulle gå om antalet barn som förmedlades via internationella adoptioner. Statistik från Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd pekar också på en stadig nedgång i internationella adoptioner från auktoriserade adoptionsorganisationer till Sverige, från 1 008 barn 2002 till endast 54 barn 2024.
Apropå missförhållanden i adoptionsindustrin tillsattes år 2021 Adoptionskommissionen av dåvarande S-MP-regeringen för att utreda dessa. I december beslutade regeringen att förlänga kommissionens utredningstid till den 2 juni 2025.
– Vi måste säkerställa att alla internationella adoptioner sker på ett rättssäkert och etiskt sätt. Det är därför av vikt att Adoptionskommissionens utredning får tillräckligt med tid för att fullfölja sitt omfattande, och ofta komplexa, uppdrag på bästa möjliga sätt, sa socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall i ett pressmeddelande.
Kluvet mellan höger och vänster
De flesta surrogatbarn som tillkommer på svenskt initiativ föds utomlands, men det finns också fall där ukrainska surrogatmödrar som flytt kriget fött i Sverige, visar den ovan nämnda granskningen från Dagens ETC.
Svenskarna är ytterst kluvna när det kommer till surrogatmödraskap. 31 procent anser att det borde vara tillåtet i Sverige, 30 procent vill behålla lagförbudet och 39 procent tar inte ställning. Detta enligt en studie från SOM-institutet. Starkast stöd för surrogatmödraskap finns bland 16–44-åringar och mest negativa är personer över 65. Generellt är personer med högersympatier mer positiva till surrogatarrangemang än vänstermänniskor.
Samtidigt tycker en majoritet av svenskarna att det vore bra att öka antalet inhemska adoptioner, medan bara sju procent är emot.
Medicinska risker och svek
De som är emot surrogatarrangemang argumenterar ofta att sådana exploaterar utsatta kvinnor. Flera anser att det är principiellt oförsvarbart ur ett jämställdhetsperspektiv, medan andra pekar på särskilda medicinska risker kopplade till surrogatmödraskap.
En registerstudie från Kanada antyder att det finns en förhöjd risk för allvarlig mödrasjuklighet – exempelvis kraftiga blödningar, infektion eller havandeskapsförgiftning – hos surrogatmammor. 2,3 procent bland ”naturligt” gravida drabbades av sådan sjuklighet, enligt studien. Motsvarande siffra var 4,3 procent bland dem som genomgått IVF och 7,8 procent hos surrogatmödrar, skriver Dagens Medicin.
Jenny Gunnarsson Payne, professor i etnologi vid Södertörns högskola, pekar på frånvaron av reglering i Sverige. Det gör situationen rättsosäker för barn och tilltänkta föräldrar samt skapar osäkerhet om de faktiska förhållandena på området. Ingen myndighet har nämligen i uppdrag att följa utvecklingen.
– Det som händer är att den allra första tiden i barnets liv, befinner sig barnet i ett juridiskt vakuum. Och det skapar sårbarheter.
