– Klockan fem lyser det, säger han och öppnar ytterdörren.

Tommy Wallentin ser ut som en blandning av Einstein och tomten själv. När han förstår att det är Dagens ETC:s reporter som knackar på kommer han ut iförd företagsfleecen och förklarar att regnet kan störa ljusarrangemanget.

– Automatsäkringen går hela tiden. Förr var det ju snö hela december men de senaste fem åren har det regnat, så det är inte lika roligt, säger han innan och gör ett försök att slå igång anordningen från garaget.

Säkringen håller. Allt från renar och tivolihästar till tomtar, nötknäppare och pingviner fylls av ljus.

– Jag har 400 tomtar där inne men de törs jag inte sätta upp för frugan, hon tycker inte om julen och all uppmärksamhet. Hon är folkskygg.

I över 40 år har ljusarrangemanget lockat människor till Tommy Wallentins tomt under december månad. För några år sedan kom polisen för att dirigera biltrafiken, berättar han. 

– Då var det som värst. Men det är bara roligt att hålla på, och göra någonting för ungarna så att de kommer hit. De börjar tjata i september redan och undrar när vi sätter upp det.

Några tusen kronor

Glimmande ljusslingor i grönt, rött, blått, cerise och gult som förvirrar kamerans vitbalans binder samman spektaklet.

– Det ska ju vara färger på julen. Inte som i Stockholm, där det bara är vitt, vitt, vitt. Det enda som är bra är ljusinstallationen på stadshuset. Det är kanonfint.

Det började med några lampor för barnen när de var små och för att sprida ljus i bostadsområdet beläget i en mörk och sval svacka. 

– Sen har det blivit mer och mer. För några år sedan var det 90 000 lampor. Men nu är det lite mindre.

Vad kostar det?

– Det ligger på fyra spänn kilowatten. Förra veckan låg det ju på tio spänn.

Uppskattningsvis brukar elnotan landa på mellan 2000 och 3000 kronor i december månad för några timmar upplysning på kvällarna.

– Elen är ju inte så dyr. Det är ju skatter och moms och allt sånt som är jäkligast. 

Använde skylift

En vecka före invigningen satte han igång för att få det klart till första advent. Det svåraste var att få upp slingorna på flaggstången, det behövde han en skylift för.

– Förr bar jag upp flygplanet alldeles ensam. Men det gör jag inte längre. Nu måste man ha hjälp.

Tommy Wallentin är gammal smidesarbetare och har tillverkat en stor del av figurerna själv. Flygplanet på taket, Eiffeltornet på baksidan samt julbocken och snögubben på garagetaket är några exempel.

 – Nu är man ju pensionär så nu hinner man ju med lite. Jag jobbar fortfarande lite då och då men nu räcker det, jag fyller ju 80 nästa år.

Han säger många gånger att det är sista året, men känner sig ändå tveksam för hur det kommer kännas om ett år.

– Vi får se. Jag kommer spara alla grejer ett år. Sen skär jag sönder allt i små bitar. Det är inget som ska säljas eftersom jag har gjort det själv. Det enda jag ska ha kvar är Eiffeltornet.