Innan han kraschar in i Åhléns­varuhusets entré i korsningen vid Mäster Samuelsgatan-Drottninggatan kör Akilov på och dödar fem människor, däribland den elvaåriga flickan Ebba, som just klivit av bussen från skolan för att träffa sin mamma. På minnesfondens hemsida skriver hennes pappa: ”Jag dog i samma stund som min helt fantastiska dotter.”

Utöver de fem som dödades i terrorattentatet skadades många svårt.

Prisad för sin insats

En av dem som var på plats på Drottninggatan den 7 april för ett år sedan var Ahmed Alhadi, som jobbar med värdetransporter.

– Jag körde min vanliga runda, som jag gör varje dag, när jag plötsligt hörde ett högt, ovanligt ljud. Jag tittade i backspegeln och såg då en lastbil som kom i väldigt hög fart, säger han.    

Ahmed Alhadi förstod genast att det var frågan om ett terrorattentat och slängde sig på tutan för att varna de människor som befann sig framför bilen.

– Jag fick automatiskt upp bilder i huvudet från terrordåden i Frankrike och Tyskland. Inom tre till fyra sekunder slängde jag mig på tutan för att varna de människor som gick i sin egen värld, pratade i telefon och inte hade upptäckt den framrusande lastbilen.      

För den insatsen prisades Ahmed Alhadi i januari av säkerhetsbranschen med utmärkelsen ”Årets säkerhetsinsats”.   

– Jag såg ingen skadad så jag tror att många kanske hann undan till följd av att jag signalerade. Jag är mycket glad för det. Det känns bra att jag reagerade så snabbt, säger han.

Nästa vecka ska Ahmed Alhadi vittna mot Akilov i rätten.

– Jag hoppas han aldrig släpps ut igen, både för offrens skull och för resten av samhället. Han är en mycket farlig man som inte tycks ångra sig det minsta.  

”Jag är inte rädd”

Idag är Ahmed Alhadi tillbaka på jobbet och kör sin vanliga runda längs med Drottninggatan.

– Ja, jag kör samma tur som förut, varje dag. Jag känner att det är viktigt att vi inte visar oss rädda, för då har terroristerna vunnit. Jag är inte rädd eller otrygg, men jag förstår att samma sak kan hända igen, så jag är mer försiktig, mer uppmärksam på min omgivning, säger han.    

Hur attentatet har påverkat svenskarnas rädsla för terrordåd menar kriminologen Felipe Estrada, vid Stockholms universitet, att det är svårt att svara på, eftersom undersökningar på temat i så fall måste spjälkas upp i precis före och efter händelsen.  

– De senaste åren har vi sett en gradvis ökning av andelen som är rädda för att utsättas för våldsbrott. Men det är svårt att hänvisa direkt till terrorattacken, eftersom det fanns en ökning redan under 2016, säger han.  

Det han däremot kan konstatera är att terrorn och våldsbrottslighetens allt större utrymme i den offentliga debatten underbygger en allmänt ökad oro och otrygghet bland folk över lag.

– Det vi vet från tidigare forskning om terrorbrott är att ju mer frågan artikuleras och uppmärksammas som ett allvarligt problem, desto otryggare tenderar vi att bli.  

Enligt den senaste Nationella trygghetsundersökningen från 2017 uppger dock 70 procent av svenskarna att de inte upplever någon stor oro för våldsbrott.

– Det är viktigt att komma ihåg det, att flertalet går inte omkring och känner sig oroliga, även om vissa politiska krafter gärna vill lyfta fram det. En väldigt stor majoritet av svenskarna inser att vi lever i ett av världens tryggaste länder och att vi inte går mot en systemkollaps, säger Felipe Estrada.   

Auktoritärt tonläge

Ulf Bjereld, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, menar att terrordådet på Drottninggatan helt klart har påverkat den politiska debatten i Sverige.

– Att det auktoritära tonläget idag präglar den svenska politiken och att motståndare till den diskursen har fått det allt svårare att mobilisera, det bör vi vara medvetna om. Men vi måste samtidigt komma ihåg att det auktoritära skiftet i svensk politik kom före terrordådet på Drottninggatan. Det kan dock, om man ska tillåta sig att spekulera, ha bidragit till att bibehålla den auktoritära linjens övertag, säger han.

Tommy Möller, professor i Statsvetenskap på Stockholms universitet, framhåller att det är svårt att bedöma effekterna av en enskild händelse, men att terrordådet på Drottninggatan helt uppenbart har fört med sig politiska konsekvenser.

– Vi kan ju konstatera att det har skett en förändring i opinionen när det gäller lag och ordning och att politikerna har haft svårt att förhålla sig till det nya politiska landskapet som har uppstått. Det har duggat tätt med förslag om hårdare straff. Det har också skett en markant kantring i integrationspolitiken. Främlingsfientlighet är ett för laddat ord, men vi har sett hur gränserna har flyttats fram, hur nationalitet och ursprung allt oftare kommer på tal, säger han.