BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
– Vi ser att prognosen för 2017 fortsatt är mycket osäker med ett stort spann mellan högsta och lägsta scenario, säger Victor Harju, pressekreterare för migrationsminister Morgan Johansson (S).
Men oavsett hur flyktingkatastrofen utvecklas i övriga världen kommer den att märkas allt mindre i Sverige framöver, spår Migrationsverket. Effekten av gränskontroller och skärpta asyllagar märks inte minst i att många boenden för ensamkommande flyktingbarn nu står tomma. Sedan mars flyttar fler människor ut än som flyttar in på Migrationsverkets boenden och flera kommuner dras med dyra avtal för boenden som inte utnyttjas fullt ut.
Siffran kommer stiga
För kommunernas del har den största kostnaden för flyktingmottagandet bestått i att sörja för ensamkommande flyktingbarn.
– Att det kommer färre gör ju att kostnaden minskar, samtidigt har vi redan ett stort antal som vi måste ta hand om, säger Annika Wallenskog, biträdande chefsekonom på Sveriges kommuner och landsting, SKL.
Sedan de skärpta gräns- och id-kontrollerna infördes vid årsskiftet har antalet lediga platser i systemet gått från i princip noll till 1385 för sista veckan i juli. Hittills har det kostat skattebetalarna 363 miljoner kronor.
– Den siffran kommer att stiga. De flesta kommuner har bara hunnit ansöka om ersättning för det första kvartalet i år, bedömer Annica Ring, expert på mottagningsfrågor, statliga ersättningar och ensamkommande barn hos Migrationsverket.
Enligt det hittillsvarande systemet mottar de kommuner som skrivit avtal med Migrationsverket 1 900 kronor per dygn och plats i ersättning från staten. För att hålla systemet flexibelt ger Migrationsverket en något mindre ersättning, 1600 kronor, även då platserna inte tas i bruk.
För vissa kommuner har detta bidragit till ett överskott.
– Vi tänker inte i termer av vinst, säger Elisabeth Kantor, socialchef på Enköpings kommun. Enligt prognosen blir det ett överskott, men vi kommer att få göra justeringar. Vi har färre och färre tomma platser.
I Håbo kommun har man också fått ett överskott, men ekonomichef Vipul Vithlani menar att det inte beror på om platser stått tomma eller inte. Framförallt har man sparat pengar genom att förhandla fram en lägre kostnad för boende.
– Överskottet är kortsiktigt och speglar inte hela bilden av kostnaderna för de insatser som en kommun gör för den mottagna ungdomen ända fram till att han eller hon står på egna ben, förtydligar Vipul Vithlani.
Ludvika är en annan kommun som känt av det minskade mottagandet. Kommunen blev under hösten 2015 anvisade ett stort antal ensamkommande flyktingbarn och beslutade därför att iordningställa ett nytt boende för en halv miljon kronor. Men när det stod färdigt i våras hade de ensamkommande barnen slutat att komma till Sverige och boendet, med en årshyra på 580 000 kronor, stod tomt.
Ludvika hade däremot inte tecknat något avtal med Migrationsverket som garanterade dem ersättning för boendeplatserna. Dessutom har de i hög grad tvingats vända sig till privata aktörer för att täcka behovet av familjehemsplatser, vilka kostar mycket mer än vad ersättningen från Migrationsverket ger, enligt Camilla Hofström, verksamhetschef för individ- och familjeomsorgen.
Trots det beräknar Ludvika att gå plus minus noll i år. Under 2016 får kommunerna och landstingen nämligen dela på 10 miljarder kronor extra som regeringen sköt till för att täcka ökade kostnader för flyktingmottagandet. Och pengar finns även aviserade för 2017, enligt Victor Harju, pressekreterare för migrationsminister Morgan Johansson.
Bidraget måste dock användas upp under 2016, vilket gör det svårt att använda långsiktigt för till exempel anställningar.
Sänkta ersättningsnivåer
Nu pågår arbetet för att dra tillbaka ersättningssystemen till kommunerna. Enligt ett nytt regeringsförslag, som väntas gälla från den 1 januari 2017, ska Migrationsverket inte längre skriva avtal med kommunerna om antal platser. Istället ska de ensamkommande flyktingbarnen fördelas jämnt mellan kommunerna i takt med att de anländer. Ersättning för de platser som kommunerna håller öppna som buffert ska i framtiden ges för endast sju dygn per plats. Ersättningen ska också schabloniseras till 1 350 kronor per dygn, vilket besparar kommunerna dyr administration.
Men SKL beräknar den faktiska snittkostnaden till 1 700 kronor, bland annat på grund av att många kommuner sitter fast i dyra avtal med privata aktörer. I Ludvika har man till exempel under april månad betalat 596 800 kronor till ett privat HVB-hem för 373 oanvända platser.
