Under de senaste 100 åren har Uddevalla ofta drabbats av översvämningar. Vid kraftiga vindar och regn hamnar stora delar av centrum under vatten. Så har det alltid varit, enligt Henrik Sundström (M), tillförordnad ordförande i samhällsbyggnadsnämnden i Uddevalla kommun. Men stigande havsnivåer innebär att problemet blir värre.
– Vi påbörjade arbete 2012 med att fundera ut tekniska lösningar. Vi har gjort ett par fördjupade studier och har kommit fram till att så här ska det se ut, säger han.
Tre års investeringsbudget
Uddevalla kommun planerar att bygga ett översvämningsskydd som ska hindra området kring Bäveåns utlopp att svämmas över när havsnivåerna stiger. Länsstyrelsen menar att en klimatanpassning måste ske i Uddevalla och har därför upphävt tidigare detaljplaner. Utan översvämningsskydd kan inte annat byggas, säger Henrik Sundström. Kostnaderna för skyddet landar på drygt en miljard kronor.
– Finansieringen är så pass utmanande att vi skulle behöva lägga hela investeringsbudgeten för tre samlade år till att bara bygga ett översvämningsskydd, säger han.
Uddevalla ansöker nu om bidrag för att kunna finansiera arbetet. Statliga bidrag för kommuners klimatanpassningar kommer främst genom bidrag från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Upp till 60 procent av kostnaderna för nödvändiga klimatanpassningar kan täckas av dessa bidrag. Men då MSB:s budget för dessa bidrag i år ligger på 25 miljoner – jämfört med 129 miljoner 2019 – så blir det omöjligt för Uddevalla att gå den ”normala vägen” för att få bidrag till det planerade miljardprojektet.
– Kostnaden för översvämningsskyddet är nästan på en nivå där det skulle kunna utgöra en egen kostnad i statsbudgeten. Det ryms inte inom ramen för befintliga program, säger Henrik Sundström.
Kommunerna har ansvaret
Olika platser i landet står inför olika grader av klimatmässiga utmaningar, visar en rapport från MSB. Enligt inrikesminister Mikael Damberg så ligger det yttersta ansvaret för klimatanpassningen på kommunerna och fastighetsägare.
– De kostnader som uppstår vid en översvämning drabbar egentligen inte kommunen utan enskilda personer. Vi hade kunnat skita i att bygga ett översvämningsskydd. Det som gör att vi är tvungna att göra det är att länsstyrelsen tvingar oss. En generell princip brukar vara att om staten ger ett direktiv så ska även staten vara med och finansiera det, men det tycks inte gälla i det här fallet, säger Henrik Sundström.
”Orättvisa förutsättningar”
Han menar att det kommer uppstå långsiktiga ekonomiska orättvisor för kommuner som Uddevalla, som förväntas påverkas kraftigt av klimatkrisen, om kommunerna är tänkta att bekosta det förebyggande arbetet.
Arvika drabbades 2000 av den värsta översvämningen i Sverige under modern tid. Naturkatastrofen orsakade skador för totalt 300 miljoner kronor, enligt kommunen. Efter översvämningen kom tanken på att bygga ett skydd som kunde förhindra att något liknande skulle ske igen. 2020 var översvämningsskyddet klart. Vid nyår så prövades det i skarpt läge, med positivt resultat.
– Statsbidraget har varit väldigt viktigt. Vetskapen om att vi har kunnat söka det har inneburit ett lugn för oss. Det är en väldig kostnad för ett sånt här skydd, säger Peter Söderström (S), kommunalråd i Arvika kommun.
Den totala kostnaden för översvämningsskyddet i Arvika blir drygt 250 miljoner kronor. Kommunen har sökt bidrag
hos MSB under hela processen och fått 60 procent av kostnader täckta genom beviljade bidrag. Men Arvika behöver i framtiden även utföra andra klimatanpassningsprojekt, och kommunalrådet känner oro inför det faktum att summan för MSB:s bidrag har sjunkit så kraftigt.
– Den här typen av åtgärder är någonting som blir svårt för en kommun att prioritera in i sin dagliga budget. Det är en insikt hos en kommun som har tagit del av bidraget och vet hur viktigt det är. Om risken finns att bidragen minskar så kanske man prioriterar ner åtgärderna, säger Peter Söderström.
Värmland
Det har varit främst två anmärkningsvärda oväder i Värmland under sommaren. Bland annat så drabbades delar av landskapet av samma regnoväder som härjade i Sverige under slutet av juli. Men före det så rapporterade Nya Wermlands-tidningen att det var hela 26 128 blixturladdningar i Värmland under ett oväder 14 juli.
Bohuslän
I slutet av juli så drabbades västkusten av ett oerhört regnväder. Flera delar av Bohuslän blev översvämmat under natten till 30 juli. Räddningstjänsten Mitt Bohuslän sa till Dagens ETC att de fick in cirka 60 larm om översvämningar under en tolvtimmarsperiod. Allra värst var det i kustkommuner som Lysekil och Orust, men det larmades även om översvämningar i exempelvis Uddevalla.
Kalmar och Öland
Några dagar före regnkaoset i Bohuslän var det Kalmar och Öland som träffades av kraftigt regn och blixtar. Under ovädret så gick strömmen i stora delar av Kalmar och det blev även strömavbrott på Öland. Skyfallet fick köpcentrum, hus och källare att svämma över.
Kristianstad
Det regnoväder som drog fram i Sverige i slutet av juli ledde även till översvämningar i Kristianstad. Det började läcka in vatten på centralsjukhuset i den skånska staden och översvämningslarm kom också från äldreboenden. Räddningstjänsten kunde inte åka ut på alla larm och tvingades prioritera samhällsviktiga funktioner. Under tiden blev det även översvämningar på Ica Maxi och ett stort antal bostäder innan regnet slutade.
De 25 miljoner som MSB har att dela ut i år är redan intecknade för tidigare beslut om bidrag. Myndigheten kan därför i princip inte bevilja några nya ansökningar alls i år. MSB har sedan införandet av statsbidraget delat ut varenda krona de någonsin har fått.
– Det finns bevisligen ett behov eftersom vi har ett söktryck som är långt större än vad vi kan dela ut, säger Barbro Näslund-Landemark, som arbetar med naturolyckor på MSB.
Enligt inrikesminister Mikael Damberg så skedde inte en neddragning av statsbidraget inför i år. Han skriver till Dagens ETC att regeringen genomförde en omfattande satsning på anslaget mellan 2017 och 2020.
”Detta var en tillfällig satsning och punktinsats för att i större utsträckning kunna stödja kommunerna, och går alltså utöver de generella tillskott som staten har skjutit till för kommunerna. Med andra ord kommer MSB att återgå till de förutsättningar som gällde före 2017. De bidrag som MSB beviljar är inte tänkt att ersätta samtliga kommuner för deras totalkostnader för förebyggande åtgärder.”
”Inte ett kommunalt ansvar”
Sveriges kommuner och regioner, SKR, är kritiska mot att statsbidragen har sänkts. Ann-Sofie Eriksson, sektionschef för planering, säkerhet och miljö vid SKR, säger att när det finns mindre bidrag att söka så blir det färre klimatanpassningar.
– Vi tycker det är viktigt att staten tar ett ansvar, då det är så att det här inte drabbar kommunerna lika hårt. Bidragen behöver öka i stället för att minska, säger hon.
Lagstiftning visar att kommunerna har ett ansvar vid planering av ny bebyggelse, att exempelvis inte bygga på platser som riskerar påverkas av klimatkrisen. Men stora delar av Sverige är redan bebyggt.
Eftersom det redan byggts på många riskområden i landet innan klimatkrisen var känd anser Ann-Sofie Eriksson att alla aktörer måste hjälpas åt med klimatanpassningen.
– De förebyggande åtgärder som krävs i och med klimatförändringar kan inte bara vara ett kommunalt ansvar, säger hon.
”Regeringen kommer även i fortsättningen att följa effekterna av ett förändrat klimat så som den ökade risken för naturolyckor och vid behov vidta nödvändiga åtgärder. Samtidigt är det av stor betydelse att kommunerna själva vidtar förebyggande åtgärder för ett effektivt skydd mot naturolyckor så som jordskred och översvämningar”, svarar inrikesminister Mikael Damberg i mejl till Dagens ETC.
