Namnen på männen publiceras inte i filmerna men deras ansikten visas. Därmed uppviglar Dumpen till våldsbrott och ofredande. Det menar i alla fall en person som tidigare i år anmälde sajten till JK, Justitiekanslern. Det är JK som hanterar tryckfrihetsbrott, vilket det blir då det finns ett utgivningsbevis.

Men nu slår JK fast att de inte kan bedöma saken alls, om det handlar om uppvigling – eftersom videorna inte faller under yttrandefrihetsgrundlagen och alltså inte är grundlagsskyddade.

Martin Mörk, byråchef på Justitiekanslern, förklarar snårigheterna:

– Det är  videos som länkas till en annan sida, Rumble. Det är bara själva materialet som finns på den sida som har utgivningsbevis som omfattas av grundlagsskyddet. Publicerar du till exempel videomaterial externt, genom länk till en extern databas som inte har utgivningsbevis och som du som ansvarig utgivare inte kontrollerar, då gäller inte grundlagsskyddet det materialet. Rumble är en sådan databas som inte har utgivningsbevis, säger Martin Mörk.

Filmer skyddas inte

Under sina snart fyra års existens har Dumpen alltid haft utgivningsbevis. På grund av detta faller de under yttrandefrihetsgrundlagen. Den som vill pröva en publicering måste därför göra det som yttrandefrihetsbrott.

Men det gäller alltså bara det material som publiceras på Dumpens egen sajt. Beslutet som JK nu har tagit innebär att vissa av filmerna inte skyddas av grundlagen. Framförallt är det de längre klippen som laddats upp på Rumble och sedan länkas in till Dumpen.

– Det handlar om att man ska ha kontroll över det material som finns på den sida man ansvarar för. Ligger materialet på en extern databas som Rumble eller Youtube så har man inte den kontrollen, säger Martin Mörk.

Inget nytt

Han menar att JK:s ställningstagande nu egentligen inte är något nytt, utan de har tagit liknande beslut tidigare, även om det då inte har gällt anmälningar mot Dumpen. 

Beslutet nu innebär att det blir möjligt för polis att utreda en uthänging, och för en vanlig åklagare att åtala. 

– Är du själv den som har blivit uthängd, alltså målsägare, och menar att du blivit förtalad då gäller den vanliga vägen, att göra en polisanmälan som sedan kan gå vidare till åklagare, säger Martin Mörk.

JK åtalar sällan

För Dumpens del kan det dock få stor betydelse. Det tror i alla fall Mårten Schultz, professor i civilrätt vid Stockholms universitet.

– JK åtalar väldigt sällan för förtal. Det sker ungefär en gång var tionde år. Det innebär att JK sällan heller inleder en förundersökning, det är meningslöst eftersom de inte åtalar. Om Dumpens utgivarbevis inte gäller allt material kan någon polisanmäla dem för förtal och det landar hos en vanlig åklagare. Det tror jag är en situation som Sara Nilsson och Dumpen vill undvika.

Eftersom Dumpens sajt till stor del består av just uthängningar finns det potentiellt en risk för att de faktiskt blir anmälda. Det har redan hänt  – som Dagens ETC tidigare berättat har en man som publicerats på Dumpen stämt den ansvariga utgivaren Sara Nilsson civilrättsligt för förtal. 

Medvetna om att det är förtal

Mårten Schultz menar ändå att det faktum att de omfattas av grundlagen har varit ett skydd. 

– De är förstås väldigt medvetna om att de är förtalsriskexponerade, men har nog inte sett det här som en risk, att det skulle gå att stämma dem på annat sätt än genom JK.

En annan skillnad är att det inte bara är den ansvariga utgivaren som kan anmälas om en vanlig domstol tar upp ett fall om till exempel förtal. En anmälan kan lika gärna riktas mot den som gör konfrontationen, eller sprider materialet. 

Dessutom skulle fallet inte avgöras av en tryckfrihetsjury. Även det kan få betydelse, tror Mårten Schultz.

– De är ofta väldigt förmånliga för en utgivare, om man jämför med vanliga brottsmål.

Kan påverka annan media

Ytterligare en effekt kan bli att även andra sajter och medier med utgivarbevis ställs inför samma faktum som Dumpen – använder man en extern sajt för att lägga upp sina videos gäller inte grundlagsskyddet. Schultz:

– Läser man lagen finns det ingen annan slutsats än den JK har kommit fram till här, sådant som läggs upp externt är inte grundlagsskyddat. Men samtidigt kan man inte vara helt hundra på att bedömningen skulle stå sig om det prövas i domstol. Särskilt Högsta domstolen har försökt undvika att hamna i situationer där tryckfrihetsförordningen utarmas. Ur den allmänna yttrandefrihetens synvinkel är det ingen önskvärd situation om allt som länkas in externt, faller utanför grundlagsskyddet.

Håll igen på växlarna

Martin Mörk säger att det inte går att dra för stora växlar på JK:s beslut.  

–  Men huvudregeln är enkel,  vill man skyddas av grundlagen ska man ha materialet på sin sida. Men det är samtidigt tekniskt komplicerade regleringar, och det kan finnas svårbedömda undantagssituationer. Men följer man huvudregeln så har man grundlagsskydd.

Sara Nilsson själv säger till Expressen att hon inte är särskilt orolig efter Justitiekanslerns beslut, och menar också att det inte är hon som sköter Dumpen-konton på Rumble. Därför är hon inte skyldig till vad som laddas upp.

– Nu ska vi inte gå händelserna i förväg. Men det beror ju på vem som har laddat upp det, och det förtäljer inte historien. Så det är ingenting man kan anklaga mig för, säger hon till.

Om det finns en tanke med att det ska vara oklart vem som laddar upp klippen vill hon inte svara Expressen på.