– Han fick mig att tro att det var bäst att han hade hand om all min ekonomi, och att han hade mitt bankkort, säger Marie, som egentligen heter något annat.

På sätt och vis gjorde det ingen större skillnad – hon hade sällan behov av kortet. När hon inte var på sin arbetsplats var hon tvungen att vara hemma. Hennes man kontrollerade henne ständigt. Inköp som behövde göras skötte han, även när det var Marie eller deras barn som behövde något.  

– Vi levde i princip som inlåsta. Jag rörde mig aldrig utanför vårt hem utan honom, för det tillät han inte. När vi behövde något var det han som handlade åt oss, men då var det också han som bestämde vad vi skulle ha.

Riskabelt att vara mamma

Nu i efterhand har Marie insett att det var ekonomiskt våld hon utsattes för. Alltså en typ av relationsvåld som kan vara att man inte får styra över sin egen ekonomi, inte får arbeta utanför hemmet eller där man tvingas ta lån åt någon annan. Hur vanligt det här typen av våld är i Sverige har tidigare varit okänt, men nu visar en ny studie från Göteborgs och Stockholms universitet att 25 procent av kvinnorna har varit utsatta för ekonomiskt våld av en tidigare partner. Nästan var tionde, åtta procent, svarar att de är utsatta i sin nuvarande relation.  

Det är inte alltid lika tydligt som det fysiska våldet.

– Skillnaden kan bero på att det ekonomiska våldet börjar först under separationen, till exempel i bodelningsprocessen. I andra fall kan det handla om att man först efteråt inser att man utsatts för ekonomiskt våld. Det är inte alltid lika tydligt som det fysiska våldet till exempel, säger Linnéa Bruno, docent i barn- och ungdomsvetenskap, som skrivit studien tillsammans med forskarna Sofia Strid och Hans Ekbrand.

Resultaten visar också att det är dubbelt så hög risk att utsättas för ekonomiskt våld för den som är mamma.

– Det förvånade oss att skillnaden var så stor. Vi kontrollerade för ålder, men oavsett ålder är kvinnor med barn mer utsatta.

Ojämställdhet spelar roll 

Orsakerna till att det ser ut så kan vara många, enligt Linnéa Bruno. Den ekonomiska ojämställdheten i sig kan bidra. Kvinnor med barn är föräldralediga mer och jobbar i högre grad deltid.

– En ojämställd ekonomi är inte detsamma som ekonomiskt våld, men män som utövar våld i en relation kan också utnyttja ett ekonomiskt övertag från början, med kontrollerande ekonomiskt våld. Tjänar hon mer kan det ekonomiska våldet i stället utövas exploaterande.

I andra fall kan mannen använda de gemensamma barnen som ett slags vapen efter att relationen har tagit slut, till exempel genom att vägra betala underhåll. Det räknas då som ekonomisk exploatering.

– Efter en separation finns det stort utrymme för förövare att fortsätta med olika typer av våld, inte minst ekonomiskt, säger Linnéa Bruno

Barnen blev utan vinterskor

För Maries del vet hon inte om barnen gjorde att det ekonomiska våldet blev värre. Men däremot är det tydligt att det gick ut även över dem. För henne var det det som var värst – att hon själv gick runt och frös i en tunn sommarjacka på vintern reflekterade hon knappt över, men att hon inte kunde ge barnen bra vinterkläder, eller ens lite pengar för att köpa godis, smärtade henne.  

– Han kunde plötsligt beställa dyra kläder till sig själv för flera tusen kronor som han betalade med mitt kort, men brydde sig inte om att barnen behövde vinterskor.

Att Marie inte bara utsattes för ekonomiskt våld utan även för psykiskt och fysiskt gjorde att hon inte vågade protestera. Han hade henne som i ett slags fälla, gjorde hon motstånd fanns risken att något skulle hända. Ibland hotade han med att han skulle ta barnen och åka till sitt hemland. 

Just det här, att använda andra typer av våld för att pressa sin partner och ta kontrollen över hennes ekonomi, är vanligt enligt Linnea Bruno.

– Det finns ofta en överlappning mellan olika våldsformer. Att man bara är utsatt för ekonomiskt våld verkar vara ovanligt. Istället kan förövaren använda sitt våldskapital att växla in i ekonomiska resurser, säger hon.

Skrev över huset på mannen

Marie känner igen den metoden mycket väl. Hoten och rädslan fick henne bland annat att gå med på att skriva över sitt hus på honom. När Marie till slut tagit barnen och flytt från sin man blev huset ytterligare ett sätt för honom att utöva ekonomiskt våld.

– Jag fick kräva tillbaka halva mitt hus i en domstolsprocess. Men han förhalade hela processen på olika sätt, och under tiden fick jag betala både min egen hyra och kostnaderna för huset, plus advokatkostnader. Till slut fick vi sälja huset genom en exekutiv auktion, för en miljon lägre än vad det var värderat till.

Marie beskriver det som att hon på bara några år förlorade stora delar av sitt liv och sin säkerhet. Hon som hade haft ett bra och välavlönat jobb, ägt sitt eget boende och bara sett ljust på framtiden, hade plötsligt nästan ingenting kvar. Men för hennes ex kunde livet fortsätta som vanligt. Han dömdes aldrig för något brott mot Marie.

Förövarna kommer så enkelt undan.

– Min situation är ju inte unik. Men som så ofta är det vi som brottsoffer som får betala, och inte bara ekonomiskt. Förövarna kommer så enkelt undan. Och de vet ju det, det är därför de kan fortsätta.