Brukets skola i Markbacken i Örebro byggdes 1997. I de nya fräscha lokalerna gick 250 elever från årskurs ett till sex. Skolan satsade på musikprofil och hade populära musikklasser för de lite äldre barnen. Men vid millennieskiftet startade friskolan Karl Johans skola med musikprofil i närområdet. Brukets skola fick inte fortsätta med sina musikklasser och många av de äldre barnen försvann därmed till Karl Johans skola. Och på den vägen är det. Även om det i dag handlar om många fler skolor som slåss om barnen.
– Mellanstadiebarnen minskar. Efter årskurs tre försvinner många barn till muslimska friskolor, till Engelska skolan eller till Karl Johans skola, säger Helena Nordin som är lärare på Brukets skola.
”Vi växer igen”
Den senaste statistiken från SCB visar att 20 procent av pengarna som gick till utbildning i Örebro kommun under 2013 gick till privata aktörer. Motsvarande siffra 2000 var 10 procent. På Brukets skola betyder den utvecklingen att det i dag går 160 elever på skolan och att de flesta av dem är yngre barn.
– Det kommer fler barn i höst så vi växer igen, men vi fyller på från de yngre åldrarna och det skapar en obalans. Vi skulle gärna se att barnen stannade här även i mellanstadiet, säger Helena Nordin.
Elevsnacket om olika skolor och vem som ska gå var intensifieras i trean, en del barn som har stått i kö sedan de var små försvinner, andra blir kvar och ser sin bästa vän byta skola.
– Om bästa kompisen försvinner blir barnen väldigt ledsna. Det finns också barn som söker till skolor och som inte kommer in. Det är tufft för dem och de tar det som en stor motgång, berättar Helena Nordin.
Studiemotiverade barn försvinner
Förutom att barnen kan bli ledsna och besvikna skapar systemet andra problem. Det går till exempel inte att lita på att man har samma ekonomi i slutet av året som man hade när skolan började. Elever kan när som helst, mitt i terminen försvinna till en annan skola och därmed försvinner pengar. Pengar som har gjort det möjligt med små klasser och en hög lärartäthet. I andra fall dyker det upp nya elever som också de måste få en plats i en klass.
– En sak som är negativt med det här är att inte veta hur många barn som ska gå i en klass och att det blir svårt med ekonomin när förutsättningarna ändras. En annan konsekvens är att det kan innebära en ökad segregation, säger Helena Nordin.
Hon berättar att aktiva drivande föräldrar med hög utbildning tidigt ställer sina barn i kö till olika skolor. Samtidigt finns det barn med ett stort musikintresse där föräldrarna inte bryr sig om att söka efter några alternativ.
– Studiemotiverade barn försvinner, en del barn vill inte byta men byter ändå. Andra kommer inte in. Det gör ju att man ställer sig frågan: Hur bra är det att välja så tidigt?, säger hon.
”Berätta om de starka sidorna”
Den större andelen friskolor och det fria skolvalet som gör det möjligt att byta skolor när man vill har skapat en skolmarknad där den som är mest känd och mest populär får mest elever. Och därmed ökar behovet av marknadsföring.
– Vi måste bli bättre på att berätta om våra starka sidor för man ska inte tro att en friskola alltid är bättre bara för att de har en profil. Vi har till exempel en ganska modern skola, små grupper, hög lärartäthet, specialpedagog och speciallärare. Det måste vi bli bättre på att marknadsföra, säger Helena Nordin.
