BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

”Borde ta fram en handlingsplan”

Flygtrafikens bidrag och rabatterade miljöskatter finns med i den sammanställning som Naturvårdsverket nyligen redovisade för regeringen, över Sveriges potentiellt miljöskadliga subventioner. Alltså skattelättnader eller bidrag som kan försämra miljön, exempelvis genom att främja beteenden som leder till ökade utsläpp eller genom att minska incitamenten att ställa om till mer miljövänliga energislag. Naturvårdsverket listar totalt 53 olika subventioner, dess miljömässiga för- och nackdelar, samt deras storlek.

Jens Holm (V) har drivit frågan om miljöskadliga subventioner i flera år.

– Regeringen borde ta fram en handlingsplan för att fasa ut de miljöskadliga subventionerna. Med en handlingsplan skulle man få ett helhetsgrepp där man kan väga en subventions ändamål med hur den fungerar i praktiken. I dag handlar det om miljardtals kronor som går till det som utarmar vår miljö. Det är helt ohållbart både för miljön men också rent ekonomiskt, säger han till ETC.

Vilka subventioner tycker du är mest akuta att fasa ut?

– Reseavdraget som i dag gynnar massbilism i Stockholm, subventioner till köttindustrin, torvbrytning och att flyget vare sig betalar skatt på sitt bränsle eller full moms för resorna.

Har regeringen och den tidigare alliansregeringen gjort tillräckligt?

– Nej. Svenska regeringar brukar vara bra på att peka finger åt andra länder, och kräva att de ska avveckla sina miljöskadliga subventioner, men när det handlar våra egna subventioner som förstör miljön är det tyvärr märkbart tyst. Med en handlingsplan för en avveckling av de miljöskadliga subventionerna skulle vi visa att vi sopar rent framför egen dörr. Då skulle vi också kunna agera med trovärdighet gentemot andra länder.

Förväntar sig politisk action

När ETC räknade samman storleken på samtliga subventioner som klassades som potentiellt miljöfarliga landade summan på 61 miljarder. Det är nästan fem gånger så mycket pengar som hela klimatbudgeten för 2017-2020, som ligger på 12,9 miljarder. Summan kan inte jämföras med tidigare genomgångar då flera subventioner som inte mätts tidigare var med i årets sammanräkning.

– Vi har inte gjort någon egen sammanräkning själva. Dels för att vi har gjort på lite olika sätt vad gäller definitionen under olika år. Vi har varit hyfsat generösa vad gäller vad vi inkluderar i potentiellt miljöskadliga subventioner. Vi såg att det var bättre att börja i den ändan än att börja för snävt, berättar Johanna Farelius, enhetschef på samhällsekonomienheten på Naturvårdsverket, som menar att siffrorna bör tolkas med försiktighet.

Hur ska man se om det blir bättre eller sämre?

– Ja, det vill man ju naturligtvis också åt, finns det trender? Blir det bättre eller sämre? Det vi ser är att det förefaller som att man jobbar rätt aktivt på detta. Vi förväntar oss politisk action framöver, men vi får se.

Subventionerna som kan öka trycket på miljön finns framför allt inom transport- jordbruks- och energisektorn. Inom transport- och energisektorn har subventionerna främst formen av nedsättning eller befrielse från miljöskatter, som energiskatt och koldioxidskatt. Dessa har tillkommit för att skydda industrins konkurrenskraft. Vissa subventioner går till hushåll, men de allra flesta går till näringslivet.

Har ni rangordnat subventionerna, vilka som är mest skadliga och mest akuta att åtgärda?

– Nej, vi fick i uppdrag att kartlägga. Det kliade i fingrarna på oss förstås att analysera vad som var stort och smått och vad som var akut och inte. Men det är en politisk fråga, det är mycket avvägningar som ska göras mellan olika samhällsmål. Så man ville ha en så ren kartläggning som möjligt, säger Johanna Farelius.

Ni skriver i rapporten att OECD har kritiserat Sverige, för vad?

– Vi har ingen regelbunden uppföljning av miljöskadliga subventioner. Vi har gjort lite ad hoc på olika sätt. Det här är tredje gången som Naturvårdsverket är inblandade, SCB har gjort uppdateringar, men vi har inte någon systematisk uppföljning. Tyskland och Italien gör det årligen.

Kartläggning ett samlat grepp

Sveriges miljöminister Karolina Skog menar att kartläggningen är ett steg i att ta ett samlat grepp kring frågan.

– Ambitionen är att kontinuerligt arbeta för att minska subventioners miljöskadliga effekter och öka de effekter som är positiva för miljön. Några saker som vi ser att det finns behov av är en mer systematisk användning av analyser av subventioner, både innan subventioner införs och av redan befintliga. Flera saker görs redan, till exempel har Tillväxtverket ett uppdrag att bidra till att utveckla de regionala företagsstöden avseende jämställdhet, integration och miljö, svarar hon ETC i ett mejl.

Jens Holm (V) har krävt en handlingsplan, för att ta ett helhetsgrepp runt frågan, varför gör man inte en handlingsplan?

– Vi håller på att titta på en inriktning för vårt fortsatta arbete. Vilken form detta tar kan jag inte säga i dag.

Kan ha positiva och negativa effekter

Flera av subventionerna slår ju undan benen för regeringens klimatarbete, när man med ena handen exempelvis vill beskatta flyg och med andra handen så subventionerar man icke statliga flygplatser och flygbränsle. Eller exempelvis skattesubventioner på fossila bränslen.

– Innan man tar bort en subvention måste man veta om det är det mest klimatsmarta är att ta bort den, göra om den eller ersätta den med något annat. Subventionen kan också ha helt olika effekter på olika miljömål, samtidigt ha positiva och negativa effekter. Effekterna ska också vägas mot andra samhällsmål. Ett exempel som Naturvårdsverket beskriver i sin rapport är energiskattebefrielse på sjöfart. En utfasning av subventionen skulle kunna bidra till att transportera flyttas över till ett transportslag som har ännu större klimatpåverkan. Ett annat exempel är stöd till förnybar energi, till exempel solceller eller vindkraft, som kan ha både positiva och negativa effekter på miljön beroende på vilket miljömål man tittar på.

Det går ju betydligt mer pengar till potentiellt miljöskadliga subventioner än den samlade klimatbudgeten, vore det inte både billigt och effektivt att satsa på att fasa ut dem snarast?

– Ambitionen är att göra styrmedel klimatsmarta. Dock visar kartläggningen på potentiella miljöskadliga subventioner och mer analysarbete behövs innan vi vet vilka samlade effekter en subvention har på miljö och klimat. Dessutom är subventionerna införda i syfte att uppnå något annat samhällsmål och alternativa styrmedel kan behöva utvecklas om man vill avveckla en viss subvention.

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.