– Det vi vet är att de känner varandra sedan tidigare, exakt vilken relation vet vi inte i nu­läget. Men de känner varandra och mannen greps på samma plats som kvinnan hittades död. Man har gjort ett inledande förhör och omständigheterna på plats tillsammans med för­höret gjorde att åklagare valde att anhålla mannen, sade Magnus Jansson Klarin till Dagens ETC på tisdagsförmiddagen.

Kvinnan i Västerås är den elfte som misstänks ha mördats av en man som hon har en nära relation till under årets första 17 veckor. Det är mer än ett mord varannan vecka, och om utvecklingen fortsätter resten av året så innebär det en kraftig ökning jämfört med förra året, då totalt 15 kvinnor mördades av en ­person de hade en parrelation med. Året dessförinnan mördades 13 kvinnor. 

Svårare få hjälp av kvinnojour

Jenny Westerstrand, ordförande för Roks, säger att hon tror att det stora antalet mord kan vara en effekt av pandemin.

– Jag tror att det kanske är nu som konsekvenserna syns. Kvinnor har hållits hemma under pandemin och det kan paradoxalt nog ge vissa män ett lugn medan det pågår. Men när samhället öppnar igen kommer en stark reaktion mot det och man tar ut en massa ilska. Det kan vara så att det väller fram nu, säger hon.

Olga Persson, ordförande för Unizon, betonar att många av gärningsmännen varit kända av polis, sjukvård eller socialtjänst sedan tidigare, och att morden borde ha gått att förhindra. Läget är dock ansträngt för både hälso- och sjukvården och socialtjänsten efter två års pandemi. 

– Vi har larmat under två år att det här kommer att ske. Det är djupt tragiskt att de resurserna, den kunskapen och den viljan som måste finnas för att rädda de här kvinnornas liv, för att se till att barnen får behålla sina mammor, inte är tillräcklig, säger Olga Persson.

Hon säger också att det har blivit svårare för kvinnor att få komma till kvinnojourer i dag. Socialtjänsten beviljar bara en placering när läget är akut och alla andra möjligheter är ut­tömda, enligt Olga Persson. Hon tror att de hårdare reglerna spelar in när det kommer till antalet mord på kvinnor. 

– Det hänger så klart samman. Du blir fast med förövaren. Du ska inte behöva välja mellan hemlöshet eller placering en vecka i taget, eller att vara kvar med mannen som misshandlar och hotar och slår, säger hon.

Måste göra tvärtom

Regeringen har det senaste året lagt fram flera förslag för att stoppa mäns våld mot kvinnor. I juni förra året lades ett 40-punktsprogram fram och i december kom ett åtgärdsprogram på 99 punkter. Regeringen vill bland annat att rätten till bostadsförtur för våldsutsatta ska säkerställas, att det ska blir enklare att utfärda kontaktförbud och att barn ska få bättre skydd från umgänge med en förälder som utövat våld.

Olga Persson tycker att regeringens ambitioner är bra.

– Det finns en enorm potential i att faktiskt göra det man har bestämt sig för att göra. Men det som krävs i praktiken är ett mer offensivt arbetssätt där man tar det säkra före det osäkra. Där man jobbar systematiskt mot den här typen av grovt kriminella, som man gör mot annan typ av grov brottslighet, säger hon.

Hon saknar också ett krav på att myndigheter ska göra systematiska uppföljningar i de förslag som lagts fram. 

– Att man kräver att myndigheter och chefer, anställda i alla led visar en uppsträckning och en beredskap. Man måste leverera resultat. Inte konferenser, handböcker och kartläggningar, säger hon.

Jenny Westerstrand på Roks säger så här om vad som behöver göras från samhällets sida:

– Jag tror att man måste på allvar göra precis tvärtom mot vad man gör idag. Man ska rikta stöd­insatser och skydd till kvinnor. Och sätta en gräns för män. Nu har man tvärtemot öppnat så att man har insatser och behandling för män. Det är ju ingen gräns. Det är att ingå en förhandling med honom, säger hon.