Blodstensskogen, en ficka av kommunal naturskog i sydöstra Uppsala, ska sågas ner för att ge plats åt våningshus med 110 nya bostäder. I början av juni flyttade ett antal klimataktivister in permanent i trädkojan som de börjat bygga på i fjol, för att genom en ockupation försöka stoppa avverkningen.
Dagens ETC tar sig upp med lina tio meter i luften och träffar några av ockupanterna.
– Blodstensskogen är liten, men viktig ändå. Det är en ekologisk korridor mellan två naturreservat och även en gammal naturskog, som det idag finns allt mindre av i Sverige, säger ockupanten Lars.
”Sista utvägen”
Planerna för Blodstensskogen lades fram för mer än tio år sedan och har mötts av kritik lika länge. En detaljplan dök upp 2018 och samma år överklagade nätverket ”Rädda Eriksbergs skogar” beslutet till Mark- och miljödomstolen. Men få personer verkar hoppas på något positivt besked om saken inte tas upp i en högre instans.
– Det här är den sista utvägen för att skydda skogen, säger ockupanten Jakob.
Personerna i kojan och många andra Uppsalabor vill bevara Blodstensskogen som ett naturreservat. Många som bor i grannskapet verkar också starkt negativa till avverkningsbeslutet. När Dagens ETC är där kommer flera personer förbi och uttrycker sitt stöd.
I början av juni dök kommunens representanter upp en tidig morgon i sällskap av sex poliser, för att avvisa ockupanterna. Arborister fäste linor i träden runt kojan men ockupanterna skar av linorna och vägrade komma ner. Sedan hängde ingenting, eftersom polisen saknade en förfrågan om handräckning. I onsdags meddelade kommunen att man skjuter upp hanteringen av situationen under sommaren.
Snabbväxande stad
Det ansvariga kommunalrådet i Uppsala, miljöpartisten Rickard Malmström som är ordförande i gatu- och samhällsmiljönämnden, säger att han rent personligen förstår ockupanternas strävan och själv skulle vilja bevara skogen.
– Men det behövs en helhetssyn. Vi måste växa smart. Vi måste planera både för grön infrastruktur och annan infrastruktur, båda aspekterna är lika viktiga. Blodstensskogen är väldigt strategiskt viktig för den växande staden, säger Rickard Malmström.
Under de senaste åren har Uppsala förvisso hört till de kommuner som haft allra högst nettoinflyttning i landet. År 2050 beräknas 300 000 människor bo i staden. Det har redan länge funnits en bostadsbrist, inte minst bland unga och studenter.
Bygga tätt och högt
Nedsågningen av Blodstensskogen ingår också i en mycket större, planerad skogsavverkning i Uppsala – och till största delen sker det i samarbete med staten. Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att expandera järnvägen mellan Stockholm och Uppsala med ytterligare två spår, i syfte att utöka turtätheten på Ostkustbanan. Staten ska finansiera utbyggnaden till ett fyrspår och nya tågstationer.
Allt mot löfte om att Uppsala kommun låter bygga 33 000 nya bostäder söder om den befintliga staden. För att hitta plats för denna nya stadsdel ska kommunen såga ner omfattande partier av den stora naturskogen Lunsenskogen, norr om ett område som idag utgör ett naturreservat.
– Det är jättetragiskt att tänka sig att vi ska bygga i finskog. Men samtidigt så blir vi allt fler människor i Sverige och det behövs fler bostäder. Vi måste bygga någonstans och då är det mer hållbart att göra det i skog än på åkermark, säger Rickard Malmström.
Byggprojektet går under namnet Uppsalapaketet. Planen är, förklarar Rickard Malmström, att bygga tätt och högt så att det får plats så många människor på en så liten yta som möjligt. Den nya stadsdelen ska bli ett samhälle med fungerande offentlig infrastruktur, butiker och arbetsplatser.
– I slutändan handlar detta om att vi blir fler och då är det här avtalet med staten det minst dåliga sättet att lösa det på.
Dålig förankring
Men somliga kritiker menar att Uppsala kommun och staten inte bara svarar på en befolkningsökning, utan själva bidrar till en framtvingad urbanisering och ökad förtätning, med de tiotusentals nya bostäderna. Utöver den skada det innebär att stora skogspartier måste sågas ner.
Likadan kritik har hört i Uppsalas södra grannkommun Knivsta, som Lunsenskogen också sträcker sig in i. Även Knivsta ingår i statens avtal om att få ett fyrspår och i gengäld har de styrande partierna i kommunen, med blott 20 000 invånare, lovat att bygga hela 15 000 nya bostäder.
Cecilia Annerén är talesperson för nätverket Folkinitiativet i Knivsta som har protesterat mot planerna. I Knivsta har klimatfrågor spelat mindre roll, men det har funnits en dålig förankring hos lokalbefolkningen och en rad obesvarade frågor.
– Exempelvis om hur den lokala ekonomin och Knivstas karaktär som småstad kommer påverkas. Innebär ”bostäder” stora eller små lägenheter? Och sedan är det frågan om vad som kan hända med bostadsområden som byggs upp för snabbt, det kan uppstå problem som utanförskap där, säger Cecilia Annerén
Krav på folkomröstning
Folkinitiativet i Knivsta har samlat in underskrifter för att kräva en lokal folkomröstning om förtätningen. Istället för att arrangera en sådan utlovade kommunen tidigare i juni att omförhandla avtalet med staten, för att få ned antalet utlovade bostäder.
– De gick oss till mötes, men bara för att de hade kniven mot strupen. Plötsligt så såg man att det finns en stark opinion och det tror jag att det kan finnas i Uppsala också, säger Cecilia Annerén.
Ockupanterna i Blodstensskogen planerar att härda ut så länge det behövs, både för att försöka förhindra en skogsavverkning och för att skapa opinion. Kampen om den här fickan naturskog kan vara blott en försmak på det som kan komma när delar av den mycket större Lunsenskogen ska ersättas med höghus.
– Jag tycker att hela urbaniseringen är ett gigantiskt problem, ur hållbarhetssynpunkt och andra aspekter. Det är tydligt att det inte bara är av nödvändighet utan det finns också ett mål i att öka befolkningen, säger Jakob.
Och det är inte bara farligt för naturen, tillägger Lars.
– Är det något som vi borde ha lärt oss nu med coronakrisen, så är det väl att en stor förtätning bara innebar en större risk för pandemier och smittspridning?
