Förutom att stadsledningskontoret ska skäras ner med 20 miljoner kronor var det idel plus i de rödgrönrosas budgetförslag som presenterades i veckan. Den omtalade satsningen på att få upp lönerna för dem med lägst löner blir på 68 miljoner kronor, missbrukare får 100 äldreboendeplatser och i skolan ska det läras ut feministiskt självförsvar. En stor satsning görs också på skolan.
– Tre av tio saknar godkänd gymnasieutbildning och den största anledningen till det är de ökade klyftorna i samhället och i skolan som ger sämre förutsättningar för att klara skolan. Lärare och rektorer behöver mindre styrande kontroll utifrån och mer stöd. Vi lägger också pengar på att minska barngruppernas storlek, öka vistelsetiden och stärka den normkritiska kompetensen, förklarar Daniel Berner (V) under presentationen av förslaget.
40 av 81 mandat
Men allt gäller alltså förutsatt att budgeten går igenom. Koalitionen har 40 av 81 mandat. En kommande förhandlingsfråga är om skolan ska styras mer centralt. Alliansen har med Folkpartiet i spetsen förespråkat en central skolnämnd, inom de rödgrönrosa går åsikterna isär.
Feministiskt initiativ gick till val på en centraliserad styrning,
– Vi ser att det är väldigt stora skillnader mellan rika och fattiga stadsdelar i resurser och i hur skolorna ser ut. Vi tror att det är positivt om man centraliserar frågan och tar ansvar för utbildningen. Det är inte bara för elevernas utbildning och kunskap utan det är också ett arbetsgivaransvar för bättre arbetsvillkor, säger Stina Svensson (Fi) som också har varit tydlig med att hennes parti inte önskar en konkurrensutsättning av skolan.
Den prekära situationen som har uppstått med två minoritetsblock och SD som vågmästare kräver viss jämkning. Anneli Hulthén säger att skolan är ett område där man kan få ett brett samarbete och att man är öppen för en utredning om en central nämnd.
– Jag vågar inte tidssätta någonting för mycket av det vi gör nu är att förhandla och det är en mycket trögare process än vad vi tidigare har haft, för att fler ska säga sitt redan i inledningen. Men ska man göra någonting på skolans område är min önskan att vi gör det så snart som möjligt för då ger vi också förutsättningarna för vad som gäller för skolan och det kan de behöva veta, säger hon.
”Är inte jämlikt”
Hon kan överväga en nämnd för specifika områden som till exempel arbete mot mobbing, specialpedagogik eller hemspråksundervisning, men i övrigt vill S att stadsdelsnämnderna behåller ansvaret för skolan. Att det skulle bli mer jämlikt med en central förvaltning tror hon inte.
– Det är inte jämlikt i våra stadsdelar i dag eller mellan eleverna heller. Det är därför vi har en resursmodell som delar ut pengar efter var behoven är i respektive stadsdelsnämnd. Vi kommer inte att skapa identiska skolor över hela Göteborg och dessutom antar jag att vi bara pratar kommunala skolor och inte friskolor. För ska vi prata jämlikhet över det hela borde även friskolorna in, säger hon.
Miljöpartiet har delat de rödas inställning, men är också öppna för diskussion.
– Vi har haft inställningen före valet att vi inte vill göra en förändring, men vi är inte helt låsta i den frågan om det finns goda argument för att det skulle vara på något annat sätt, säger Karin Pleijel (MP) som är kommunalråd med ansvar för skolfrågor.
Daniel Bernmar och Vänsterpartiet vill att ansvaret på skolan ligger kvar på respektive stadsdel men ser också att detta kan vara en av de frågor där man måste jämka med det andra blocket.
– Vi tror att en samlad stadsdelsnämnd har en större möjlighet att se behoven och att det blir ett större demokratiskt inflytande än om det fattas av en nämnd, men vi får titta på vilka saker vi behöver enas kring för att skapa ett stabilt styre. Det här är en av dem. Sedan tror jag också att vi behöver se vad vi är överens om och Fi behöver kanske vara med i diskussionen med de borgerliga partierna för att man kanske menar olika saker, säger Daniel Bernmar som inte vill se någon organisationsförändring på kort sikt men öppnar för diskussioner med alla partier utom SD.
