Hoppa till innehållet

Inrikes

Dottern rövades bort av sin pappa – men fick ingen hjälp

Melinas dotter kidnappades av pappan och fördes till Turkiet. Personen på bilden har inget med artikeln att göra.

Melinas dotter kidnappades av pappan och fördes till Turkiet. Personen på bilden har inget med artikeln att göra.

Bild: Shutterstock

Dagens ETC

Melinas dotter kidnappades till Turkiet av sin pappa. Enligt UD är chanserna relativt goda att återföra barn därifrån. Men för Melina blev det en fyra år lång, dyr och ensam kamp.

– Myndigheterna gjorde ingenting. De verkade tycka att det var viktigare att äta julbord än att hjälpa min dotter, säger hon.

Över 100 barn förs varje år bort från Sverige. För snart fem år sedan var Melinas då åttaåriga dotter ett av dem. Dagens ETC berättade igår om Melinas långa kamp för att komma undan familjens hedersförtryck. Hon blev själv tvingad till giftemål med sin kusin i Turkiet som 17-åring och upplevde då, för snart 15 år sedan, att de svenska myndigheterna släppte henne vind för våg. Trots att hon larmat efter hjälp.

Och historien upprepade sig. Melinas dotter kidnappades av sin pappa under en påstådd semesterresa till Turkiet år 2018. Melina gick till polisen samma dag som dottern fördes bort. 

Först hade hon gott hopp om att få hem dottern. Dottern är född i Sverige och har enbart svenskt medborgarskap. Melina tilldömdes också ensam vårdnad om dottern efter bortförandet. 

”Belånat mitt hus”

Men det blev en nästan fyra år lång kamp. Den första tiden ­visste hon inte var dottern befann sig, och hon säger att hon kan ha förståelse för att UD inte kunde göra så mycket i det läget.

Men strax innan jul förra året, när dottern varit borta i över tre år, lyckades Melina få tag på henne. Det skedde med hjälp av privata kontakter och kostade Melina hundratusentals kronor. Hon erbjöds inte en enda gång ersättning från UD för hemtagning av dottern.

– Jag har belånat mitt hus för det här, jag var desperat, säger hon.

Hon kastade sig på ett plan till Turkiet där dottern blivit omhändertagen av den turkiska socialtjänsten. Hon kontaktade UD med beskedet att dottern var återfunnen och bad om hjälp med att få hem henne på ett säkert sätt. Men det dröjde tolv dagar innan hon kunde lämna landet. Samtidigt letade Melinas exman efter dem och var beväpnad.

– UD uppmanade mig att lämna tillbaks min dotter på barnhem tills alla papper var klara. De verkade tycka att det var viktigare att äta julbord än att hjälpa min dotter, säger hon.

UD: ”Förväntansglapp”

På UD:s hemsida kan man läsa att det generellt sett finnas relativt goda förutsättningar att återföra barn som tagits till länder som skrivit på Haagkonventionen från 1980, vilket Turkiet har gjort. Dagens ETC har sökt UD för en intervju. De avböjer men går med på att svara på några frågor skriftligt. Presstjänsten skriver att det finns möjlighet att söka ersättning för resor och andra utgifter man haft i samband med hemtagning av sitt barn. UD skriver också att de har förståelse för att föräldrar vars barn blivit bortförda önskar att UD gjorde mer.

”Med det sagt kan det ibland finnas ett förväntansglapp och en övertro till vad UD faktiskt kan göra i ett annat land. Här är det viktigt att komma ihåg att lika lite som ett annat land kan myndighetsutöva i Sverige, lika lite kan svenska myndigheter göra det utomlands”, skriver presstjänsten.

Besviken på polisen

Melina är även kritisk till hur polisen hanterat fallet. Fast det har gått snart nio månader sedan dottern kom hem har hon inte kallats till förhör om de brott som hennes pappa är misstänkt för. 

– När vi kom hem förväntade jag mig att vi skulle bli mottagna av socialtjänsten och polisen. Men jag fick själv ringa och fråga om de inte skulle förhöra oss, säger Melina.

Dagens ETC har sökt chefen för den avdelning som utreder ärendet, men hon vill inte uttala sig på grund av förundersökningssekretessen. 

Fotnot: Melina heter egentligen något annat.

Bortförda barn

538 barn och unga fördes bort från Sverige i ett hederssammanhang mellan 2018 och 2022, enligt nya siffror från UD, enligt SVT:s Uppdrag Granskning.

Turkiet har skrivit på 1980 års Haagkonvention om bortförda barn.

Enligt konventionen ska varje land ha en centralmyndighet, som bland annat har i uppgift att försöka ­lokalisera barnet, antingen direkt eller genom en mellanhand. Lokaliseringsförsöken görs dock av centralmyndigheten och ­myndigheterna i det land barnet har förts till/befinner sig i.