BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

– Europadomstolen har vägt religionsfriheten mot andra intressen och lagt vikt vid ungdomarnas sociala situation. Det handlar alltså inte just om diskriminering utan främst om religionsfrihet, säger Erik Mägi, doktorand i civilrätt på Göteborgs universitet.

"Finns inga tydliga principer"

Schweiziska skolmyndigheten menade att barnen kunde använda burkini om föräldrarna ville att de skulle täckas. Det, tillsammans med det faktum att barnen inte hade kommit i puberteten, menar Europadomstolen är försvårande för föräldrarna om de vill hävda sin rätt att stå utanför det schweiziska samhället och i stället leva efter sin religion.

– Var gränsen går mellan religionsfrihet och ett lands sekulära normer är en svår fråga, det finns inga tydliga principer kring detta utan generellt handlar det om att man får särbehandla om det är sakligt. All särbehandling är inte diskriminering, om normerna som ligger till grund för särbehandlingen anses sakliga. Till exempel så har vi olika omklädningsrum i Sverige för tjejer och killar och det anses inte vara diskriminering för det är norm här. På samma sätt handlar det generellt om att man ska kunna visa att det finns sakliga skäl att få slippa vissa normer, säger Erik Mägi.

Kan bli vägledande

Nu kan domen bli prejudicerande, och bli vägledande även i Sverige. Liknande frågor har funnits här, bland annat om rätten att inte skaka hand med kvinnor och att ha separata badtider för kvinnor och män.

– I Sverige har den här frågan varit uppe flera gånger men det har inte blivit någon juridisk prövning vad jag vet. Om vi ska prata om svensk sekulär kultur och religiös kultur så finns det motsättningar som absolut kan bli juridiska spörsmål, säger Erik Mägi.

Skolverket säger dock att domen inte kommer påverka rättsläget för den svenska skolan.

– Grunden i dag utifrån skollagen och andra regler är att alla elever ska delta i all obligatorisk undervisning i skolan. Detta oberoende av elevens eller elevens vårdnadshavares religiösa eller filosofiska uppfattning, säger pressinformatören Mattias Ragert.

Så vad händer om en elev struntar i en del av sin undervisning av religiösa skäl?

– Eftersom det är skolplikt så kan elever inte strunta i undervisning, alldeles oavsett om vilka skäl som finns som uppges. Om man inte närvarar vid undervisningen så kan man heller inte tillgodogöra sig undervisningen och man riskerar då att inte uppnå kunskapskraven och att inte få godkända betyg.