Dömda rånare fick arbeta på statens hem för gängkriminella
Dagens ETC
• Regeringen har lovat att knäcka gängen. Men när ungdomarna låses in på det statliga hemmet Bärby för att rehabiliteras finns där personal dömd för grova brott – och två anställda på säkerhetsavdelningen Klockbacka figurerar i en av landets största kokainhärvor.
• Dagens ETC:s granskning visar att personalen i åratal misshandlat ungdomar med svåra diagnoser.
• Samtidigt har miljontals kronor försvunnit utan spår.
Havet låg stilla den här morgonen i början av september 2020. Men ett märkligt fynd vände upp och ner på den sömniga gamla fiskebyn Nyhamnsläge utanför Höganäs. En man som rastade sin hund på stranden upptäckte två stora svarta sopsäckar som flutit i land under natten. Han trodde inte sina ögon när påsarna visade sig innehålla 69 kilo högkvalitativt kokain.
Det blev början på en av landets största smugglingshärvor som ledde till att två män från Stockholm dömdes till tio respektive sex års fängelse. Men i utredningen figurerade också två anställda på Bärbyhemmet, som drivs av Statens institutionsstyrelse. Männen arbetade på akutavdelningen Klockbacka med rehabilitering av ungdomar med missbruksproblem eller som dömts till sluten ungdomsvård. Flera medlemmar i nätverken Dödspatrullen och Shottaz har passerat avdelningen.
”Absolut bästa vän”
De två anställda på Klockbacka är inte misstänkta för brott men har under lång tid haft nära samröre med huvudmännen i kokainligan. Under utredningen såg polisens spanare hur en av de anställda umgicks med smugglarna nere i Grekland. Mötet fångades även på bild. I polisförhör kallar den anställde en av smugglarna sin ”absolut bästa vän” som han ”älskar”. Den andra mannen var inblandad i misstänkta affärer med exklusiva klockor för hundratusentals kronor. Men förutom en grov rattfylla är de två behandlingspedagogerna inte dömda för brott. Det är däremot en av deras kollegor.
Hittade stora blåmärken
Den tredje kollegan har suttit två år i fängelse efter att ha gripits av polisen på väg till ett rån. Han gick med beslutsamma steg förbi en polispatrull som anade att något var fel. I mannens väska hittade polisen ett automatvapen och en pistol av märket Luger. Men trots att han dömdes för grovt vapenbrott och förberedelse till grovt rån fick han, drygt tio år senare, en statlig anställning på ungdomshemmet Bärby. Där arbetade han på Klockbacka som hanterar de svåraste ungdomarna.
Samme man misstänktes senare för en misshandel av en 17-årig pojke inne på avdelningen. Skadorna dokumenterades av en läkare som hittade stora blåmärken på pojkens kropp. Enligt advokaten utsatte personalen honom för “instrumentellt våld i förnedringssyfte”. Men mannen och de andra misstänkta i personalstyrkan gav samma version av händelseförloppet och hävdade att pojken själv orsakat sina skador. Det ledde till att åklagaren lade ner målet.
”Om systematisk misshandel av barn tillåts på detta sätt utan att alla utredningsåtgärder har uttömts riskerar Sverige att tappa trovärdighet som modern rättsstat”, skriver pojkens advokat i en begäran om omprövning.
Våld och grova kränkningar
Misshandeln av pojken var inte en engångshändelse. Våldet har pågått i över tio års tid och så många som hundra ungdomar kan ha drabbats i olika grad, enligt flera källor. I de över 20 Ivo-anmälningar som ungdomar och föräldrar skickat in oberoende av varandra är berättelserna slående lika. Fram träder ett system av våld och kränkningar, inte sällan med rasistiska inslag.
Personalen har satt i system att alltid lämna in en motanmälan.
Men som Dagens ETC rapporterade om i våras har inte en enda anställd dömts för misshandel. Trots flera polisanmälningar mot personalen har alla utredningar och åtal lagts ner i brist på bevis. En tidigare anställd säger att det beror på en stark tystnadskultur. Det finns till och med ett internt talesätt: ”Det som sker på Klockbacka stannar på Klockbacka.”
– Personalen har satt i system att alltid lämna in en motanmälan. De här ungdomarna som är dömda för brott har i mångas ögon ingen trovärdighet. När en hel arbetsgrupp sluter upp och vittnar för att skydda varandra, vem tror du polisen kommer lyssna på, säger en tidigare anställd som vill vara anonym.
Raderade journaler
Insynen i vad som pågått har försvårats av att ungdomar har mutats och skrämts för att hålla tyst när Inspektionen för vård och omsorg kommit på besök. Det framgår av en intern utredning gjorda av Statens institutionsstyrelse. Utredaren konstaterar också att hela hemmets ledning inte bara har sett mellan fingrarna utan även försökt dölja bevis för personalens våld. Journalanteckningar har raderats, dokumenterade klagomål och fotografier på skadade ungdomar har försvunnit.
Problemen på Klockbacka har en gemensam nämnare: den tidigare ledningsgruppen. Ett fåtal chefer har rekryterat vänner, bekanta och personer från kampsportsmiljön. Några av de anställda tillhör Sverigeeliten i kickboxning och MMA. Flera extraknäcker som dörrvakter. Få har relevant utbildning förutom några kortare interna kurser.
En person som arbetat inne på Klockbacka berättar att många anställda tror att våld är det enda sättet att hantera unga män som länge levt ett kriminellt liv. Personalen har också svårt att hantera situationer när ungdomar med svåra diagnoser inte lyssnar och blir utåtagerande.
– Det krävs lågaffektivt bemötande och att man talar lugnt och tydligt. Men de där dörrvaktstyperna har inte klarat av det. Det är därför de har använt nävarna.
Nära att mista livet
I februari 2022 misshandlades en tonårig pojke så grovt att han var nära att mista livet. Han har utländsk bakgrund och en svår neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Personalen på Klockbacka misstänks för att vid flera tillfällen ha misshandlat pojken så att han var tvungen att föras iväg med ambulans två dagar i rad. Enligt en Ivo-anmälan utsattes pojken för sparkar och slag mot njurarna.
Men den grova misshandeln satte saker i rullning och Sis-ledningen beslutade att akutstänga avdelningen och omplacera åtta av tolv Bärbychefer. Hela arbetsstyrkan på Klockbacka, 25 anställda, skickades hem med lön under tiden som händelserna utreddes.
”Dricka kissvatten”
Men inte ens när personalens våld spelades in på band ledde det till en fällande dom. Händelsen, som Dagens ETC rapporterade om i våras, skedde i ett av Klockbackas duschrum i juni 2017. En tonårspojke med utländsk bakgrund och en intellektuell funktionsnedsättning låg naken på golvet och över honom stod Klockbackas avdelningschef. På ljudinspelningen hörs två smällar. Det är mannen som slår ungdomen i ansiktet, enligt vittnen. På bandet säger chefen åt den nakna pojken att ”dricka kissvatten” och beordrar ungdomen att ”visa respekt, pussa Sveriges golv”. Mannen ingick i den våldsamma personalgrupp på Klockbacka som kallades för ”Rasseligan”. De var ökända för att vara särskilt brutala mot ungdomar med utländsk bakgrund.
Ljudet spelades in av en visselblåsare som ville avslöja det som pågick inne på Klockbacka. Och kort efter händelsen i duschen skickade någon inspelningen till Bärbys institutionschef.
Jag tror att ungdomarna blir mer kriminella när de kommer ifrån Sis-hemmen än vad de var när de kom in.
Men ingenting hände. Enligt visselblåsaren nådde ljudfilen även flera av de högsta cheferna inom Statens institutionsstyrelse. Men den våldsamme mannen i duschrummet fick inte bara jobba kvar. Han blev befordrad till en tjänst med mer ansvar och högre lön. En position han behöll i flera år. Först efter att Dagens ETC publicerade ljudinspelningen, i april 2022, agerade myndigheten och anmälde mannen. Hans anställning avslutades senare men brottsutredningen lades ner.
Ewa Hjorth har nyligen sagt upp sig från jobbet som psykolog på ett Sis-hem och reagerade starkt när hon läste om våldet inne på Klockbacka.
– Det är aldrig okej att använda våld mot ungdomarna, hur utåtagerande de än är. Ibland behöver man göra saker som att kanske hålla fast någon för att den inte ska skada sig själv eller andra.
Men samtidigt är hon inte förvånad över uppgifterna eftersom hon med egna ögon sett grava missförhållanden inne på Sis-hemmen.
– Jag tror att ungdomarna blir mer kriminella när de kommer ifrån Sis-hemmen än vad de var när de kom in. De knyter kontakter med andra och säger själva att det är en skola för kriminella.
Miljoner på bio och gym
Men det är inte bara våldet som skapade problem på Bärby. Ledningen misstänktes även för omfattande ekonomiskt fiffel. Myndigheten anlitade revisionsfirman KPMG som i sin utredning hittade bevis för att Bärbys chefer lagt runt två miljoner kronor på biobiljetter, gymkort och restaurangbesök. Men det saknades helt dokumentation av hur pengarna använts. Bärbyhemmet har också hyrt en villa av en privatperson som är vän till en av cheferna. Den sex rum stora villan hyrdes som utslussningsboende för 78 000 kronor i månaden. Det bindande hyreskontraktet som löpte över tio år kostade skattebetalarna totalt 9,4 miljoner kronor. Upplägget har ”otillbörligen gynnat en privatperson”, konstaterar KPMG i utredningen. Men trots alla brister och korruptionsmisstankar har Bärbys chefer gått helt fria.
”Rekrytering pågår just nu”
Helena Finér är den chef inom Statens institutionsstyrelse som har ansvar för Bärby och flera andra ungdomshem. Hon understryker att det våld som som fångades på band i juni 2017 är helt oacceptabelt. Men hon kan inte svara på vilka i ledningen som tog del av ljudinspelningen strax efter händelsen.
– Jag känner inte till att att någon företrädare för Sis har tagit del av den här ljudinspelningen före januari 2022. Men det har florerat vaga rykten om en ljudinspelning, säger hon.
Det är jätteviktigt att de vuxna som finns på våra avdelningar är förebilder.
Hon vill inte kommentera de enskilda medarbetare som är dömda för grova brott eller har kopplingar till kriminella nätverk.
– Jag kan bara prata generellt och min bedömning är att om en sökande är dömd för allvarlig brottslighet är man inte lämpad att arbeta på Sis.
Myndigheten ska begära utdrag ur belastningsregistret vid anställningstillfället men när en person väl har fått jobbet görs inga kontroller.
– Vi har önskat att vi ska få göra det löpande, men vi får inte göra det. Det är arbetsrättsliga lagar som styr vad vi kan göra eller inte. Men om vi pratar generellt så är det jätteviktigt att de vuxna som finns på våra avdelningar är förebilder.
Helena Finér berättar att av de 25 personer som arbetade på Klockbacka när avdelningen stängdes finns 15 stycken kvar inom myndigheten. Av dem är nio kvar i aktiv tjänst och arbetar med ungdomar.
Flera av dem misstänks ha utsatt ungdomar för systematiskt våld under lång tid, är de lämpliga att jobba med ungdomar tycker du?
– Vi har gjort ett antal polisanmälningar och samtliga polisanmälningar och förundersökningen är nerlagda.
Vad jag förstår kommer ni öppna Klockbacka igen i början av det här året. Kommer de tidigare Klockbacka-anställda att börja på avdelningen igen?
– Det kommer att vara ett delvis nytt uppdrag och därför söker vi också medarbetare med den typen av kompetens till avdelningen. Rekrytering pågår just nu.