– Därför att den blev obegriplig att förklara och det gick heller inte att få tyst på de gräsrötter som kände att den gick för långt. Före valet drev Fredrik Reinfeldt tesen att största underlag skulle styra. Då fanns det ett intresse av att visa att Vänsterpartiet skulle bli en del av regeringen Stefan Löfvens underlag. Men den strategin hade ingen poäng efter valet och många kritiker upplevde att man gav Vänsterpartiet ett inflytande man inte förstod. Att tvinga ledamöter att lägga ner rösterna upplevdes också som oerhört provocerande. Sedan var det i Moderaterna det största upproret kändes och hördes. Trots att Fredrik Reinfeldt var en populär partiledare var partiet ändå oerhört stelt och förvaltande på slutet och December­överenskommelsen sågs som en fortsättning på det.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Var överenskommelsen skadlig för demokratin?

– Mitt svar är nog nej för jag tycker den satte igång en nyttig debatt om svensk demokrati, dess praxis och minoritetsstyre. I boken kommer vi fram till att Decemberöverenskommelsen inte bröt mot praxis men i så fall visar ju det hur kontroversiell praxis är. I det treblocksystem vi har så tycker jag den sammantaget satte igång en väldigt viktig debatt. På något sätt utgick alla från att det största underlaget styr, det var ändå så det fungerade efter valet 2010. När det drivs till sin spets kommer diskussionen.

Hur påverkade DÖ förtroendet för det svenska parlamentariska systemet?

– Jag tror hela historien visar att vi börjar få andra förväntningar på vad en opposition ska göra, att den ska få igenom politik istället för att bara luta sig tillbaka och kritiskt granska. Då är frågan om oppositionen har de verktyg och de resurser som behövs. Det leder till en maktförskjutning från regeringen till riksdagen och det kräver också att riksdagen har mer resurser.