Fallet gäller en mamma i Örebro som fick avslag av sitt försäkringsbolag när hon ville teckna en barnförsäkring för sin dotter som är född med en hörselnedsättning. Försäkringsbolaget If sa nej för att mamman fick vårdbidrag, vilket fick DO att reagera. Fallet prövades först av tingsrätten som friade If, men DO överklagade och i oktober förra året slog Svea hovrätt fast att mamman och barnet utsatts för diskriminering.

Diskrimineringsersättningen som If tvingades betala landade på 150 000 kronor.

– Vi fick ett tydligt klargörande från domstolen i det fallet, säger Per Hofve jurist på DO.

Adopterad nekades

Ett annat fall där bolagen och anmälaren till slut nådde en förlikning rörde ett adopterat barn. DO menade att ärendet hanterats schablonmässigt då bolaget inte inhämtat relevanta fakta om barnet från dess ursprungsland. Enligt Per Holfve är det ett problem att försäkringsbolag inte gör en tillräckligt noggrann individuell bedömning.

– Försäkringsbolag måste till viss del dela in sina kunder i kategorier, men om de till exempel placerar alla hörselskadade i en och samma kategori blir det problem. Då finns det risk att enskilda individer utsätts för diskriminering, säger han.

Inte uppdaterade på forskningen

Ett annat problem uppstår då försäkringsbolagen inte alltid är uppdaterade kring den senaste forskningen kring olika sjukdomar och funktionsnedsättningar, menar Holfve.

– Vi har drivit ett fall med ett barn som har autism. På det området har utvecklingen gått snabbt fram. Dessutom kan allvarlighetsgraden skilja väldigt mycket och därmed försäkringsrisken.