– Släktforskning kan göra stora insatser i samhället. Polisens traditionella dna-tester är jättebra, men du måste ha personen och kunna topsa honom eller henne. Med släktforskning behöver man inte ens ha personen, det är det som är grejen. Det räcker med att en avlägsen släkting dna-testat med något av de stora kommersiella företagen, säger Peter Sjölund.

Ringade in två bröder

I sitt arbete kartlade Peter Sjölund 500–600 personer från 1800-talet och framåt, och kunde så småningom ringa in en enda familj med två söner. När bröderna kallades in för att topsas av polisen var spänningen stor. Skulle dna:t matcha med fynden från brottsplatsen?

– Teoretiskt sett så skulle det kunna vara så att det fanns ett barn till som var bortadopterat och inte syntes i papperna. Eller att brödernas pappa kunde ha fått barn med sin frus syster. Det är jättelångsökt, men möjligt. Så det var jätteskönt när resultatet kom, säger Peter Sjölund.

Dna:t matchade och en av männen erkände och dömdes till rättspsykiatrisk vård för två mord.

Vad skulle behövas för att kunna göra fler liknande genombrott?

– Det finns 700 kalla fall i Sverige, och jag tror att man skulle kunna lösa åtminstone ett 50-tal ganska fort på det här sättet. Jag har satt ihop ett team av de sju bästa släktforskarna i Sverige. Med rätt förutsättningar kan vi lösa fall som varit olösta i 20 år. Men måste finnas ett bra dna-spår förstås, och gärningspersonen måste ha rötter någonstans där det går att släktforska. I Asien eller Afrika finns inga möjligheter, för där finns ingen folkbokföring.

Peter Sjölund om

… hur du kommer du igång med dna-test:

– Det finns fyra stora företag. Jag använder mest tre av de fyra stora släktdatabaserna: Ancestry, My heritage och Family tree dna. Man kan ta ett test hos vilket som helst av de här företagen, men man ska inte tro att man får ett färdigt släktträd eller alla svar. Du måste också ägna dig lite åt vanlig släktforskning för att förstå hur du är släkt med alla matchningar. ­Sverige är världsmästare i arkiv. Kyrkan har förtecknat varenda människa sedan slutet av 1600-talet.

… myten: ”Jag är vallon”:

– Om du frågar någon som aldrig har släktforskat så säger 95 procent: ”Jag vet inget om släkten, men vi är valloner!” När jag och vetenskapsjournalisten Karin Bojs skrev en bok ihop tittade vi på den myten. Det visade sig komma från rasbiologerna som var verksamma på mitten av 1900-talet.

– De ansåg att alla mörka människor är hemska – utom vallonerna. De ansågs fina för att de hjälpte oss med järnhantering. Därför sa många mörka att de var valloner. Det där har hängt med sedan dess. Men det är bara en av 50 som faktiskt har valloner i släkten.

… myten: ”Jag är släkt med kungen”:

– Det finns jättemånga historier om hur Karl den XV och Oscar II var ute i landet och gjorde kvinnor med barn. Var du en piga på 1800-talet som fick ett barn utan en känd pappa, så kunde man säga ”det var nog kungen som var pappa” och så blev det inte riktigt lika illa. Därför tror ganska många att de är släkt på närmare håll med dagens kungahus.