– Vi har tagit in elever i små grupper till skolan för att göra praktiska moment så det har fungerat bra. Det är för våra Språkintroduktionselever som det har varit tuffast. De eleverna har språket emot sig och har oftast inte heller den datavana som många andra elever har. Sedan är många av dem en redan utsatt grupp som inte har samma hemförhållanden som andra. Vi har fått lägga ett stort krut på att hjälpa de eleverna, säger Marie Cervin.
Enligt henne har många av eleverna inte studiero hemma, vilket försvårar inlärningen.
– Vi har en stor grupp elever som är hemlösa och flyttar runt mycket mellan tillfälliga boenden. Alla har en dator, och de flesta har internetuppkoppling, men många har inte den studiero de behöver. De elever som har haft uppenbara svårigheter har vi tagit in till skolan i små grupper.
Totalt 800 elever
I Göteborg går totalt omkring 800 elever på Språkintroduktion som finns på tio gymnasieskolor. Utbildningen är för dem som behöver bli bättre på svenska för att bli behörig till en annan utbildning och i regel handlar det om nyanlända. En av de skolor som har flest språkintroduktionselever är Angeredsgymnasiet. Där är eleverna uppdelade i elva klasser och enligt Roger Bloom, som är rektor för klasserna, har närvaron på lektionerna sjunkit sedan distansundervisningen infördes.
– Närvaron har sjunkit i nio av klasserna, och ökat i två. Innan corona hade vi en närvaro på 70 procent, nu är den 65 procent. Det är inte en jättestor skillnad, men ändå en försämring. Klassen som har det största tappet gällande närvaron är klassen som vi hade svårigheter med frånvaro även innan. Jag tror att det beror på brist på motivation nu när det sociala sammanhanget försvunnit, säger Roger Bloom.
Sämre för de med problem
Enligt honom fungerar distansundervisningen sämre för de som redan innan hade det svårt i skolan.
– Jag tycker att distansundervisningen har blivit en utmaning i att ge alla eleverna en likvärdig utbildning för alla eleverna har inte likvärdiga förutsättningar. De som drabbas hårdast är de som ligger längst ifrån att nå utbildningsmålen, säger han.
Han tror att det bland annat handlar om vilka socioekonomiska förutsättningar eleverna har.
– Många lärare i mina klasser säger att elever sitter och studerar med sina småsyskon springande runt omkring sig. Det är inga bra förutsättningar för att studera. Många av mina elever har haft svårt med internetuppkopplingen. Det är färre nu än det var i början för nu har man löst det på olika sätt, säger Roger Bloom.
Språket ett hinder
Roger Engström, rektor på Schillerska gymnasiet, tror att språket kan vara ett hinder för eleverna som går på skolans Språkintroduktion.
– Det är svårt för dem som har svenska som andraspråk. Det är svårare att förstå instruktioner och svårare att kommunicera om man inte har ett gemensamt modersmål. Man kan inte använda kroppsspråk eller bilder som man kan när de är i klassrummen, säger han.
Jenny Öhman, som rektor för Handels- och administrationsprogrammet och Språkintroduktion på Hvitfeldtska gymnasiet, tror också att kommunikationen försvåras på distans.
– När man är nybörjare i språket är det svårare att förstå instruktioner som ges muntligt eller skriftligt på svenska. I vanliga fall går läraren runt i klassrummet och säkerställer att eleverna förstått uppgiften. Nu när det är distansundervisning har lärarna inte samma koll på att eleleverna förstått hur man ska göra, säger hon.
Men enligt Jenny Öhman är en positiv effekt av distansundervisningen att närvaron på lektionerna har ökat.
– Vi får tillbaka hemmasittare som är mycket mer aktiva nu och det finns elever som upplevt att de haft svårt med koncentrationen i klassrummet som har fått det bättre nu, säger hon.
– Vi får tillbaka hemmasittare som är mycket mer aktiva nu och det finns elever som inte får någon studiero i klassrummet som har fått det bättre nu, säger hon.
Hon tror dock att det kan bli svårt att inleda läsåret med nya elever ifall undervisningen blir digital även i höst.
– Det blir en helt annan utmaning. En framgångsfaktor nu är att lärarna redan kände klasserna innan och hade fått en relation till dem och visste hur de presterade normalt sätt, säger hon.
Digitalt sedan i mars
På Svenska för invandrare (SFI) blev undervisningen också digital i mars. Till skillnad från gymnasieskolorna har elever här inte möjlighet att låna en dator av skolorna vilket försvårar inlärningen, enligt Sofia Schubert, utbildningsledare för SFI på ABF i Angered.
– En tredjedel saknar teknisk utrustning för hemmaundervisning, alltså datorer eller läsplatta. Nästan alla har en telefon och använder den. Men det är svårt att läsa och skriva i en telefon, säger hon.
Enligt henne har lärare och elever överlag anpassat sig bra till distansundervisningen. Några elever har dock valt att hoppa av utbildningen.
– Vi har inga avbrottssiffror som avviker från det normala. Det finns alltid elever som hoppar av för att de börjar ett nytt jobb, flyttar eller liknande. Men nu ser vi att fler hoppar av på grund av distansundervisningen, säger Sofia Schubert.
Saknar sociala biten
Enligt Therese Gustavsson, skolledare för SFI på Eductus i Göteborg, är det ett problem att vissa elever saknar den tekniska utrustningen samt internetuppkoppling och även att den sociala biten försvinner.
– SFI är en kurs som siktar på att ge eleverna ett kommunikativt språk och i klassrummen har elverna varandra som läroresurs då de kan prata svenska med varandra. Det blir svårare i dag. Vissa saknar också den sociala närvaron. En del har inte så många svenska kontakter och bli väldigt hemmasittande, säger Therese Gustavsson.