Runt om i landet tvingas gymnasie- och högstadieelever att studera hemifrån till följd av coronapandemin – något som slår olika mot olika elevgrupper. Vissa elever kämpar med neuropsykiatriska funktionshinder, som adhd eller Aspergers syndrom, och har inte alls samma individuella förutsättningar att klara av att studera på egen hand hemifrån.
13-åriga Linnea från Uddevalla har en adhd-diagnos och får i normala fall hjälp och understöd av en specialpedagog för att hon ska lyckas bra i undervisningen, trots sina koncentrationssvårigheter. Men sedan utbrottet av covid-19-smittan är hennes extra resurs sjukskriven på heltid, vilket lett till att Linnea förväntas klara av sina studier på egen hand hemifrån, med mamma Karin som enda backup.
– Efter att Skolinspektionen satt ned foten fick Linnea äntligen en resursperson för ungefär ett halvår sedan. Men eftersom hennes resurs tillhör en högriskgrupp törs hon inte vara i skolan nu. Samtidigt har min dotter utsatts för mycket hemskheter i skolan och behöver en trygg person som möter henne där, för att hon alls ska orka ta sig dit, säger mamma Karin.
– Problemet är att skolan nu försöker lägga över ansvaret för Linneas studier på mig, men jag jobbar i butik och kan inte alltid vara hemma för att hjälpa henne. Jag är ensamstående förälder på heltid och måste tänka på vår försörjning
Många lämnas utan stöd
Anki Sandberg, ordförande för Riksförbundet Attention, en intresseorganisation för de med neuropsykiatriska funktionshinder, intygar att Linnea är långt ifrån ensam om att ha lämnats utan de stödinsatser från skolan som hon har rätt till och har blivit beviljad.
– Det är många som hör av sig till oss nu och är oroliga. Man säger att man har kämpat länge för att bygga upp struktur och rutiner för sina barn, för att få skolgången att fungera - och så tycker man att allt rasar och blir till kaos nu. Men barnens rätt till extra stödinsatser upphör inte till följd av en viruspandemi, säger Anki Sandberg.
Att hemundervisningen innebär att ansvaret för barnens skolresultat flyttas över på vårdnadshavarna är helt orimligt, poängterar hon.
– De allra flesta föräldrar är inte alls rustade för det.
Ansvaret ligger på skolan
Och Anki Sandberg får medhåll från Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket:
– Det är en jätteviktig poäng! Ansvaret för elevernas undervisning ligger fortsatt på skolan, inte på föräldrarna. Regeringen har beslutat om att det tillfälligt är distansundervisning som gäller för gymnasieskolorna, samt att möjligheten även finns på högstadiet. Rätten till särskilt stöd gäller dock även om undervisningen sker på distans.
Detta innebär att de elever som är i behov av särskilt stöd fortsatt ska få det och att skolan måste försäkra sig om att deras behov i så stor utsträckning som möjligt tillgodoses.
I praktiken inser hon dock att detta kan innebära vissa utmaningar.
– Självklart blir det en utmaning att fånga upp alla dem som behöver extra stöd i den här situationen. Det särskilda stödet kan även behöva förändras, men det är viktigt att ansvaret inte läggs över på föräldrarna, säger Ulrika Lundqvist.
Utöver barn och unga med särskilda stödbehov till följd av neuropsykiatriska funktionshinder, är det sedan tidigare känt att barn och unga i familjer från socioekonomiskt svagare samhällsgrupper tenderar att lyckas sämre med sina skolresultat – bland annat till följd av sämre studievana hos föräldrarna. För att elevernas chans att lyckas i skolan ska vara likvärdig finns därför kompensatoriska insatser att ta till. Men hur lyckas skolornas huvudmän med det uppdraget när studierna sker hemifrån?
Therese Guovelin, första vice ordförande för LO, berättar att LO nyss gjort en undersökning bland sina medlemmar, som visar att knappt sju procent av dem har möjlighet till att arbeta hemifrån.
– Vilket jag ändå tycker låter som något i överkant, om jag ska vara ärlig. Hur ska en kassörska, en undersköterska eller en industriarbetare kunna arbeta hemifrån, för att samtidigt kunna hjälpa sitt barn med studierna?
Risken är överhängande att fler elever från socioekonomiskt svaga hem kommer att misslyckas med sina avgångsbetyg, befarar hon.
– Det säger sig självt att det inte fungerar, varför läxhjälpen uteblir. Sedan har vi också aspekterna av trångboddhet och sämre studiero i klassiska arbetarhem. Det är svårt att få sitta ostört någonstans, säger Therese Guovelin.
Problemet fanns innan
Åse Hansson, docent i pedagogik vid Göteborgs universitet, instämmer i resonemanget.
– Familjebakgrundens inverkan på skolresultaten var redan innan covid-19-pandemin ett stort problem. Framförallt till följd av bostadssegregationen och det fria skolvalet. Risken är stor att skolsegregationen kommer att öka ytterligare nu, på grund av distansundervisningen, om man inte sätter in kraftfulla riktade åtgärder, säger hon.
Fotnot: Linnea och Karins namn är fingerade. Till följd av ett pågående mål hos Skolinspektionen vill de vara anonyma.
