”Aslfaltsligorna ute på Sverigeturné”, ”Se upp för oseriösa asfaltsläggare”, ”Familj lurad på 30 000”. Rubrikerna har varit många de senaste veckorna. Det skrivs om asfaltsläggare som skräpar ned, som utför halvfärdiga jobb, som går runt i villaområden och uppträder hotfullt. Till och med migrationsminister Tobias Billström (M) gick ut och varnade för att anlita dem i en artikel i GT, något som även polisen har gjort vid flera tillfällen.
– Det är inte ovanligt att arbetet de utför är undermåligt, att de kräver mer betalt än vad man har avtalat och flera har vittnat om att asfaltsläggarna har varit hotfulla. Därför varnar vi, säger Anna Rosenberg, poliskommissarie på polisen i Västra Götaland.
Ofta nämns också att människohandel kan vara inblandad. Rikspolisstyrelsen gjorde en utredning för fem år sedan som visar att människohandel har förekommit. Anna Rosenberg delar den bilden.
– Det handlar ofta om människor från Östeuropa som arbetar åt asfaltsläggarna. Det kan vara riktigt vidriga förhållanden, säger hon.

Fälldes för människohandel 2007

Men Per Englund, kriminalinspektör vid Rikspolisstyrelsen, menar att det inte går att säga hur utbredd människohandeln är. Eller om den ens förekommer.
– Det är svårt att veta om det verkligen är tvångsarbete det handlar om. Vi hade ett fall med en fällande dom i Norge 2007, där brottsoffret hade arbetat i Sverige. Och i Malmö friades några misstänkta 2010, för att det saknades bevis. Om det förekommer människohandel bland asfaltsläggare som är i Sverige nu går inte att veta, säger Per Englund.
Oavsett hur det är tycker Bo Hazell, journalist och författare som har följt och skrivit om resandefolket i över 20 år, att det är problematiskt att det sprids en bild av att asfaltsläggare från Irland är en kriminell grupp som handlar med människor.
– Det kan hända att det har förekommit, men att dra på att människohandel skulle vara särskilt vanligt bland dessa känns bara smaskigt. Beskrivningarna av dem är otäckt kategoriska, det liknar sättet man talade om judar, säger han.

”Många är skötsamma”

Bo Hazell förnekar inte att privatpersoner har råkat illa ut. Han menar också att man bör vara försiktig med att anlita asfaltsläggarna. Men inte för att de råkar tillhöra en viss grupp.
– Jag är personligen skeptisk mot alla som kommer och knackar på min dörr och vill sälja något. Problemet här är att alla dessa personer som kommer från Irland till Sverige om somrarna klumpas ihop som några som det ska varnas för. Trots att många ju är helt vanliga skötsamma personer som gör ett bra jobb, säger han.
Bo Hazell menar att ett grundproblem är okunskapen. Både media och polis talar till exempel om irländska asfaltsläggare när det i själva verket handlar om den mycket utsatta gruppen Pavee. De är en etnisk minoritetsgrupp på Irland med irländska rötter. Ett folk som har gemensamma traditioner, och gemensamma språk utöver engelskan. Bo Hazell som har besökt Pavee-familjer både på Irland, i Sverige och i andra länder liknar deras situation vid romernas i Östeuropa.
– Diskrimineringen är otroligt utbredd. De har svårt att få jobb, en majoritet av de vuxna är analfabeter, många har alkoholproblem, barnen fullföljer inte skolan, de nekas sjukvård. Bara en sådan sak som att många pubar har skyltar med ”No travellers”. De är inte välkomna, säger Bo Hazell.

Hel grupp misstänkliggörs

För snart två veckor sedan uppstod bråk när ett gäng nekades inträde till en pub i Partille, eftersom de var för fulla. Enligt polisen slog de då sönder delar av inredningen. Redan från början sa polisen att det handlade om irländska asfaltsläggare. Det baserades bland annat på att bilen de kom dit i tillhörde en asfaltsläggare. Bo Hazell tror att både myndigheter och media har lättare att sätta ett epitet av typen irländska asfaltsläggare, eftersom det inte signalerar etnicitet. Men här handlar det om en etniskt grupp.
– De klumpas ihop och hela gruppen misstänkliggörs. Men det är ju ingen homogen grupp. Man måste se det som individer som missköter sig. Att göra på något annat sätt är livsfarligt, säger Bo Hazell.
Anna Rosenberg på polisen i Västra Götaland menar att det ändå är befogat att varna för gruppen irländska asfaltsläggare.
– Det finns säkert de som sköter sig, men vi tycker ändå att man ska vara observant. Många har råkat illa ut. De är ju välkomna att jobba här, men problemet är att de inte följer de lagar och regler som finns. De bidrar till nedskräpning, saneringskostnader och att privatpersoner har råkat illa ut, säger hon.