”Direktörerna särbehandlas inte vid fängelsestraff”

I media beskrivs fängelset som en gräddfil för ekonomiska brottslingar. Den öppna anstalten med lägsta möjliga säkerhetsklass ligger i Kolmården, strax utanför Norrköping. Det finns inga murar eller stängsel, lägre övervakning, och möjlighet att promenera iväg om man känner för det. Fängelset, som egentligen är ett gammalt sanatorium är fortfarande i bruk, men ska läggas ner 2023 eftersom fastighetsägaren planerar att bygga bostäder på marken. Just nu huserar Kolmården alla typer av intagna, men för ungefär tio år sedan satt mest ekobrottslingar där med höga positioner i samhället, därav namnet, ”direktörsfängelset”.

Tony Bertlin, kriminalvårdschef verksamhetsområde Norrköping säger att det är ett rykte som inte har någon bäring i verkligheten.

– Jag tycker det är tråkigt. Det är väl inte så konstigt att det finns direktörer och läkare som befinner sig på anstalt också. Men de särbehandlas inte på något sätt.

Ulrik Anderson vid Kriminalvårdens placeringssektion säger att Kolmården från början skulle vara en anstalt för de som inte har så stora insatsbehov.

– Då blev det väldigt många som är dömda för ekobrott. Utgångspunkten är att man ska sitta på en öppen anstalt, med så låg säkerhetsklass som möjligt. Men om det finns en rymningsrisk ska man inte sitta på en anstalt där det bara är att promenera iväg, säger han.

Vaksammare vid ekobrott

Huruvida Allra-topparna, som nu dömts till mellan fyra och sex års fängelse av hovrätten, kommer att hamna på låg, respektive hög säkerhetsklass om fängelsestraffen verkställs, vill Ulrik Anderson inte uttala sig om. Men i dag gör Kriminalvården en delvis annan bedömning när det gäller de som ägnar sig åt ekonomisk kriminalitet.

– Vi har blivit mer vaksamma när vi gör riskbedömningar
på personer som är dömda för ekobrott. Det är personer med stora förmågor som är duktiga på att organisera och knyta kontakter. En del har mycket pengar undanstoppade, säger Ulrik Anderson.

Utspridda på andra anstalter

Tony Bertlin, kriminalvårdschef säger att det inte är helt ovanligt att intagna försöker utnyttja olika kommunikationsmöjligheter.

– Vi har inte möjlighet att skydda oss från tekniska lösningar på en öppen anstalt som man har på en sluten. Ska man ta bort alla kommunikationsmöjligheter, är det slutet som gäller. Vi plockar mobiltelefoner och försöker störa, men vi kan inte ge några garantier, säger han.

Numera sprids de ekonomiska brottslingarna ut på alla typer av anstalter i landet, från lägsta till högsta säkerhetsklass. Från Kolmården i Östergötland till Tillberga i Västmanland.
En anledning är att de inte ska kunna planera nya brott med sina gelikar.

Sedan finns det de som vägrar dyka upp och avtjäna sitt straff. Kriminalvården bedömer att ett par hundra just nu håller sig borta från fängelsevistelse.

– Det är ganska många dömda som är på fri fot. Ungefär 700 personer som inte har infunnit sig. En del av dem är säkert dömda för ekobrott, säger Ulrik Anderson och fortsätter:

– Har man mycket pengar undanstoppat och är förslagen vad gäller affärsplanering och har kontakter går det att hålla sig undan. Det finns länder där det är lättare att hålla sig gömd än andra, säger han.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här .