Det är modernt att låta medborgarnas åsikter ta plats i politiken. Det pågår så många medborgardialoger i Örebro kommun just nu att ingen vet hur många de är eller vad alla handlar om. Du har kanske sett skyltar vid cykelstället där du parkerar din cykel, vid vägen du tar till jobbet eller vid tunneln till resecentrum med texten; Vad tycker du?

Stora folkrörelser

Förr, när partierna var stora folkrörelser fick medlemmarna ett stort utrymme när beslut skulle fattas i kommunen. Gräsrötterna var de som stod med örat mot marken och
lyssnade av stämningarna i olika frågor. Nu när partierna har minskat i storlek är det i stället väljarna eller medborgarna som ska tycka till i olika frågor. 

– Partierna är inte de levande folkrörelser som de har varit, färre blir medlemmar och färre väljer att gå på partimöten, säger Gun Hedlund, docent i statskunskap på Örebro universitet.

Samtidigt har politikernas roll förändrats. Politikerna överlåter mer av detaljstyrningen till tjänstemännen som i sin tur tar hjälp av medborgarna. 

Enligt de forskare som ETC Örebro har talat med är det viktigt att låta medborgarna komma till tals på olika sätt. Medborgarförslag, öppna nämndsammanträden, möjlighet att ha direktkontakt med de förtroendevalda, fokusgrupper och öppna möten är viktigt för demokratin. Men vissa former av medborgardialog kan få motsatt effekt. 

– Det finns en flathet i hur kommuner låter vem som helst få vara med och tycka. De litar på att de som är berörda hör av sig, men så är det sällan, säger Martin Karlsson, doktor i statskunskap på Örebro universitet.

Avhandling om politiker

Han har skrivit en avhandling om politikers agerande i medborgardialoger. Och han är kritisk till hur dialogerna genomförs.

– När man går ut brett och frågar något engagerar sig de som är mest berörda, och risken finns att det är resurstarka individer med ett stort egenintresse som hör av sig. Men politikerna får inte reda på vad ett tvärsnitt av befolkningen tycker. Det skulle vara bättre om man arbetade systematiskt med paneler där ett representativt urval från befolkningen ingick. Då skulle svaren vara en bättre grund att stå på, säger Martin Karlsson.

När man väljer att fråga befolkningen riskerar man alltid att minska den politiska jämlikheten. De förtroendevalda har ett mandat från alla som har röstat, men i dialoger svarar vanligtvis bara en bråkdel av väljarna. Därför är det viktigt att berätta hur man tänker använda svaren.

– Om man inte förklarar förutsättningen för dialogen kan medborgarna känna sig besvikna och lurade. Finns det många intressen som ska vägas samman, måste man berätta det.  Särintressen finns ju hela tiden och de måste sammanvägas. Det är det som är demokrati. Och det är viktigt att politikerna inte abdikerar från att ge den informationen, säger Gun Hedlund.