Efter en genomgång av företagens klimatpåverkan visade rapportförfattarna också att utsläppen inte har minskat, vilket de borde göra om företagen ska leva upp till målen för Parisavtalet.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Dagens ETC har gått igenom listan på företag och jämfört den med vilka bolag som de statliga pensionsfonderna investerar sitt kapital i. Granskningen visar att kapitalet i fonderna, våra pensionspengar, investeras i minst ett 50-tal av de värsta klimatbovarna.
Det är jättar som gruvbolaget Coal India, ståltillverkaren Thyssenkrupp och oljebolaget BP, som alla står för hundratals miljoner ton av koldioxidutsläpp årligen. Flera AP-fonder investerar också i både Shell och Lundin petroleum.
Vill inte sälja
På Sjunde AP-fonden, som investerar kapital inom premiepensionen (ofta kallad PPM), förklarar man innehavet i klimatbovarna med att det som en stor investerare är bättre att försöka påverka bolagen än att sälja.
– Om man vill vara med och påverka och driva hållbarhetsfrågorna framåt så är det som ägare man kan göra det. Om man drar sig ur jobbiga sektorer så kommer någon annan att få göra det jobbet, säger Johan Florén som är chef för kommunikation och ägarstyrning på Sjunde AP-fonden.
Han menar att Sjunde AP-fonden gör allt de kan för att påverka företagen att förbättra sitt arbete med att få ner utsläppen. Det sker på olika sätt, bland annat genom att använda rösträtten på bolagsstämmorna och att ta direkt kontakt med företagens styrelsen.
– Vi har förmånen att kunna vara aktiva ägare och jobba med de problem som finns på marknaden. Vi gör det tillsammans med de flesta andra stora pensionsfonder i världen, säger Johan Florén.
Svartlistning möjlig
Om inte detta ger resultat kan fonden också starta rättsprocesser mot företagen och i sista hand sälja sina aktier och svartlista bolagen. Sjunde AP-fonden har i år börjat använda Parisavtalet som en parameter när en svartlistning görs, vilket de är tidiga att göra sett ur ett globalt perspektiv.
Men de bolag man äger på G250-listan har ännu inte gjort sig skyldiga till så allvarliga brister att de bör hamna på listan, menar Johan Florén.
– Man måste gräva sig ner djupt i detaljerna för att se om det pågår ett förändringsarbete i bolaget. Att sälja av är den absolut sista åtgärden, men om man bara vill två sina händer så kommer man säkert fram till en helt annan slutsats än vad vi gör, säger han.
I grunden handlar ägandet av bolagen om vilken ”ägarfilosofi” man vill han, menar han. Att helt sälja sina innehav i klimatbovsaktier skulle inte ge någon verklig effekt för utsläppen, enligt Johan Florén.
– Om vi tittar på koldioxidavtrycket från vår portfölj så är det kraftbolagen som står ut, de står för nästan 40 procent av utsläppen. Men de är också helt centrala för omställningen. Om vi skulle släppa dem och investera i banker i stället, som inte har några utsläpp i sig, så skulle vi inte ha åstadkommit någon förändring utan bara friserat siffrorna, säger han.
”Problematiska investeringar”
Sjunde AP-fondens hållning får kritik, bland annat från biståndsorganisationen Forum Syd. Tillsammans med andra aktörer, bland annat från miljörörelsen, har de länge uppmärksammat AP-fondernas agerande och krävt förändring.
– Vi ser de här problematiska investeringarna i alla AP-fonderna och det är dagens regelverk som tillåter det, säger Karin Gregow som är policyrådgivare på Forum Syd.
AP-fondernas inställning att genom aktivt ägarskap och dialog försöka förändra företagen ger hon inte mycket för.
– Det är brist på transparens och insyn i de här dialogerna. Det lyfts fram några exempel i årsredovisningen, men vi kan inte se exakt vilka incidenter i bolagen man för en dialog kring och vilka krav som ställs. Vi kan inte heller se vilka resultat detta ger, säger Karin Gregow.
Nya regler
Nästa år införs nya regler för första till fjärde AP-fonderna och enligt regeringen ska då särskild vikt fästas vid ”hur en hållbar utveckling kan främjas, utan att göra avkall på det övergripande målet om hög avkastning”.
De nya reglerna välkomnas av Forum Syd, även om de hade velat se skarpare formuleringar i regelverket och en tydligare rangordning där avkastningen inte ska gå före andra mål.
Finansmarknadsminister Per Bolund (MP) som är ansvarigt statsråd, vill i dag inte kommentera AP-fondernas innehav och hänvisar till att detta styrs av lagstiftningen. Han kan inte heller kommentera enskilda aktieinnehav, menar han.
Svartlistning– så resonerar Sjunde AP-fonden
Som regel svartlistas bolag som inte på ett godtagbart sätt följer kraven i de internationella konventioner som Sverige har skrivit under. Handel med kärnvapen är bannlyst.
När det gäller klimatet så gäller Parisavtalet som grund, och det finns två sätt som bolag kan svartlistas: de som aktivt motverkar att en nationell lagstiftning ska uppfyllas, exempelvis Exxon Mobil i USA, eller om företag aktivt gör stora investeringar i fossil energi som går emot Parisavtalets tvågradersmål.
Det här är AP-fonderna
Sjunde AP-fonden är det statliga alternativet i premiepensionssystemet, ofta kallat PPM. Fondens tillgångar kommer från alla svenskar som avstått från göra ett val för sin premiepension.
De andra AP-fonderna förvaltar buffertkapital i pensionssystemet för att motverka för stora skillnader mellan avgifter och utbetalda pensioner.
Så byter du PPM-fond
Om du vill byta placering av dina pengar i premiepensionssystemet så kan du göra det på www.pensionsmyndigheten.se. En del fonder är märkta med ”M/E” (miljö-etisk-märkning), men det betyder inte att de är fria från investeringar i fossilindustrin. Det går att byta hur många gånger som helst. Det är endast en mindre del av dina pensionspengarna som ingår i PPM.
Så gjorde vi granskningen
Vi har jämfört vilka bolag som AP-fonderna investerat i med listan på de 250 bolagen på Thompsson-Reuters lista över störst utsläppare av koldioxid.
Träffarna i sökningen innefattar både aktier, obligationer och andra innehav, till exempel lån. Alla innehav är daterade till 30 juni 2017 och kommer från AP-fondernas egen redovisning.
G250-listan från Thomson-Reuter över de värsta klimatbovarna
Medie- och finansbolaget Thomson-Reuters har sammanställt utsläppen för de 250 största börsnoterade bolagen och deras värdekedjor.
Statliga Sjunde AP-fonden, som förvaltar pengar i premiepensionen, har stora summor investerade i de värsta utsläpparna.
Totalt har alla AP-fonderna investerat nästan 36 miljarder i dessa bolag. Över 10 av dessa miljarder ligger hos de 20 mest smutsiga företagen i listan.
Dina pensionspengar kan investeras i de värsta klimatbovarna
Statliga Sjunde AP-fonden, som förvaltar pengar i premiepensionen, har stora summor investerade i de värsta utsläpparna på den lista över företag som släpptes förra veckan.
Totalt har alla AP-fonderna investerat nästan 36 miljarder i dessa bolag. Över 10 av dessa miljarder ligger hos de 20 mest smutsiga företagen i listan.
