Martin Tallvid vid Göteborgs universitet forskar i sambandet mellan skolutveckling och IT. Han har följt en skola i Falkenberg som delat ut en dator per elev. 

Är det pedagogiskt belagt att det är positivt att dela ut läsplattor till förskolebarn och elever i grundskolan? 

– Frågan är för komplicerad för ett enkelt svar. Det man har kunnat se är att man inte lyckas särskilt bra om datorer och surfplattor delas ut utan att det finns en väl genomtänkt tanke bakom. Då sitter eleverna och spelar och leker istället. Väljer man att satsa på sådana här verktyg måste man också satsa på att utbilda lärarna.

Vad har det resulterat i? 

– Negativa konsekvenser är framför allt att surfplattor och datorer blir distraktionsfaktorer. Den stora pedagogiska utmaningen är att se till att eleverna inte blir distraherade. 

Läsplattor även i träslöjden

Martin Tallvid poängterar hur viktigt det är att det bygger på en pedagogisk idé, något som flera skolor inte verkar ha möjlighet att erbjuda.

– En del skolor satsar på tekniken men inte på pedagogiken, som borde få kosta minst lika mycket som själva datorerna. Digital kunskap borde ingå i varje lärares kompetens.

I årskurs sju på Tunaskolan i Botkyrka har läsplattorna precis intagit klassrummen. Sedan höstterminens början har varje elev fått en egen läsplatta som arbetsverktyg i skolarbetet. Eleverna i årskurs åtta och nio fick var sin dator för flera terminer sedan, men nu ska läsplattorna ingå i ett nytt projekt för såväl elever som pedagoger.

– En anledning är, förstås, kostnaden – surfplattor kostar betydligt mindre än datorer, dessutom är de lättare att bära, vilket är bra, eftersom eleverna ska ha dem med sig hela tiden, säger Laila Mahmud Guvå, lärare i svenska som andraspråk och engelska.

Läsplattorna har också längre batteritid än datorerna och behöver därför inte laddas under lektionstid. På varierande vis kan de användas i alla ämnen. Carolina Hall är lärare i trä- och metallslöjd, och även på hennes lektioner används surfplattorna.

– Vi har precis börjat använda läsplattor i slöjden. Exempelvis för att få filmade instruktioner i hur man skruvar i en skruv, berättar Carolina Hall.

I de mer teoretiska ämnena används läsplattorna till allt från att söka information, läsa och skriva texter, dela arbetsuppgifter och dokument till att göra olika övningar med hjälp av appar i, till exempel, grammatik och matematik. De digitala läromedlen verkar ha tagit över det mesta, men pedagogerna menar att de icke-digitala fortfarande är viktiga.

– Vi vet att eleverna kan bli övermätta på att alltid arbeta digitalt, därför försöker vi variera så att de också får skriva för hand, göra posters och collage, gruppövningar och dramatiseringar. Men meningen med surfplattorna är att de ska användas i princip på varje lektion, och på varierande sätt, säger Laila Mahmud Guvå.

”Handstilen blir mycket sämre”

Klockan närmar sig lektionstid. Istället för att vara ute på skol‑
gården sitter eleverna i klass 7
gul i smågrupper utanför klassrummet och spelar spel på sina surfplattor. Nästan omedelbart vill de berätta vad de anser om surfplattorna.

– Ipaden är mycket sämre än datorn, utbrister Vibeera, en av eleverna i klassen.

Varför då?

– De laggar en massa, och skalet är tjockt och klumpigt. Den är bara irriterande.

Klasskamraterna vid samma bord håller med.

– Det positiva är att Ipaden är lättare att bära, men annars är den inte särskilt bra, tycker Victor. 

– Om man cyklar hem i regnet, vilket jag gör ofta, klarar sig Ipaden bättre i väskan än datorn, säger Denise.

Klockan slår 12.40 och SO-lektionen tar sin början. Idag är det kristendom som står på schemat. Pamodou Njie är lärare i SO och svenska. Han är noga med att läsplattorna ska ligga upp och ned när de inte används. Just det ser inte ut vara något större problem, eleverna verkar inte särskilt intresserade av att pilla på surfplattan när läraren pratar, även om vissa behöver en extra tillsägelse om att sitta ordentligt när Pamodou Njie pratar. Efter ett tag delar han ut övningsuppgifter som eleverna ska diskutera i grupper om fyra. Några sätter sig i mindre rum, några sitter kvar i klassrummet. I en av grupperna sitter Vibeera, Victor, Denise och Barbara.

– När alla använder samma internetuppkoppling går det långsamt, säger Victor.

Alla fyra tycker att det är svårt att skriva på läsplattan, eftersom den saknar tangentbord. Även kvaliteten på skärmen tycker de är sämre än en datorskärm.

– Det hade nog varit lättare att skriva på en dator, påpekar Vibeera. 

I rummet bredvid sitter Tibella, Rama, Elvira och Natalie. De är mer positiva till läsplattorna än klasskamraterna i rummet intill.

– Det är ett bra hjälpmedel, det finns flera appar som kan hjälpa till i arbetet. Men jag använder den bara när jag har läxor och skolarbeten, aldrig annars. Kanske för att kolla Aftonbladet någon gång ibland, men inte för att spela spel eller kolla på filmer, säger Tibella.

Hennes klasskamrater verkar förvånande och berättar att de ibland spelar spel eller kollar
på film på läsplattan när de kommer hem från skolan. De tycker att det är positivt att alla elever har fått var sin läsplatta, så att de hemma kan slutföra uppgifter som de inte har hunnit med på lektionstid.

– Men handstilen blir mycket sämre, inflikar Natalie.

– Ja, handstilen försämras, för man skriver allt på Ipaden, instämmer Rama.

Eleverna berättar att det bara är på proven som de skriver för hand, allt annat skrivande sker på Ipaden. Proven tar lite längre tid att skriva, eftersom handskrivandet går trögt, berättar de.

– Jag tycker att Ipaden är roligare än datorn. Den är bra, för den är liten och får plats i väskan, säger Tibella.

– Ja, en dator är jobbigare, eftersom den är tyngre, håller Natalie med.

”Inga riktlinjer att följa”

Pamodou Njie har jobbat på Tunaskolan sedan 2007. 

– När det gäller informationsinsamling är det befängt att eleverna ska slå i gamla uppslagsverk, vi lever trots allt i ett digitalt samhälle. Hela nätet och världen är bara något klick bort. På så sätt ligger skolans digitala satsning rätt i tiden, säger han men nämner samtidigt hur viktigt det är att, framför allt, källkritik betonas ytterligare, något han jobbar mycket med med sina elever.

Du är noggrann med att ingen får använda sin läsplatta när du pratar och att den ligger upp och ned när den inte används.

– Ja, det måste man vara noggrann med. De är trots allt ungdomar, fingrarna kliar. De vill gärna kolla på saker och är alltid uppkopplade. Det är svårare med Ipads än med datorer. Det syns om datorn är uppfälld, det är inte lika lätt att se om Ipaden är igång eller inte. 

Innan läsplattorna delades ut till eleverna var pedagogerna på skolan noga med att eleverna tog med sig information hem om hur surfplattorna ska användas i hemmet och i skolan och hur de ska behandlas. Trots det har pedagogerna inte fått någon vidare kompetensutbildning om hur surfplattorna fungerar och hur de kan användas i det pedagogiska arbetet.

– Skolledningen har tagit för givet att vi kan det. Än använder jag mig inte av appar i undervisningen. Eleverna får hämta information på undervisningsplattformen eller nätet och först därefter lösa uppgiften på surfplattan, säger Pamodou Njie.

– När vi fick datorer i skolan fick vi mycket utbildning, men när det gäller surfplattorna har vi inte fått någon utbildning eller några riktlinjer att följa. De tänkte nog lite ”Mac som Mac”, säger Laila Mahmud Guvå.

Båda menar att de i början av terminen inte visste hur en surfplatta fungerar, vilka inställningar som krävdes och hur de skulle hjälpa eleverna.

– I två månader frågade eleverna om saker som vi inte kunde hjälpa dem med, säger Laila Mahmud Guvå.

”Barn vill lära sig”

Susanne Kjällander är forskare i didaktik. Hon har studerat skolbarns lärande med hjälp av datorer och surfplattor.

– Jag har kommit fram till att barn vill lära sig med hjälp av de här teknologiska verktygen, men att de kanske inte lägger lika mycket tid och energi på att skriva som skolan traditionellt är van att bedöma kunskap utifrån, säger hon.

Susanne Kjällander menar att barn lär sig mycket när de är engagerade, vilket brukar vara fallet när de får använda sig av datorer eller surfplattor – kreativiteten utvecklas.   

 – Det negativa är att kunskapen och lärandet om hur det tekniska används blir osynligt. Gör eleverna en film bedöms själva filmen, inte den bakomliggande kunskapen om hur de har gjort filmen.

Vad går förlorat när surfplattor får användas på alla lektioner?

– Surfplattan erbjuder så många möjligheter. Det kan bli väldigt dött med samma app hela tiden, istället för att använda fysiska redskap, till exempel att skriva för hand med papper och penna. Men jag hoppas att pedagogerna är så kloka att de inte går i den fällan, säger Susanne Kjällander.

Ogillar automatisk rättning

Inne i klassrummet på Tunaskolan har barnen delat upp sig i mindre grupper. I en sitter Leon, Simon, Kajtek och Anthony. De är inte särskilt förtjusta i läsplattorna.

– Andra skolor har bytt från Ipad till dator, eftersom Ipadsen inte funkar bra, berättar Anthony.

– Jag hade valt en dator, alla dagar i veckan, säger Simon.

– Men de har bra skal, så de inte går sönder, påpekar Kajtek.

– Men skalen är dåliga också. Man kan inte ta loss stöden och få Ipaden att ligga ner, det är dåligt, tycker Simon och visar hur stödet sitter fast. 

Även de här eleverna tycker att det är svårt att skriva på läsplattan, och de ogillar funktionen som automatiskt rättar ord som är felstavade.

– Det är jättesvårt att rätta ord på Ipaden. Sedan finns det fler spel på den, det gör att några ägnar mer tid åt att spela, säger Anthony.

– I sexan hade vi Macbooks, de var mycket lättare att skriva på. Stöden i skalet går sönder också, säger Leon och visar upp sitt trasiga stöd.

Åsikterna är blandade hos eleverna i klass 7 gul på Tunaskolan, men svårigheten att skriva på läsplattan är de överens om. 

Pedagogerna på Tunaskolan håller med om att elevernas skrivstil riskerar att gå förlorad i övergången till digitala läromedel.

– Vissa elever skriver som krattor. Det är bara proven som de skriver för hand. I den digitaliserade världen lär sig barnen inte att skriva ordentligt för hand nu för tiden, säger Pamodou Njie.

Han, liksom eleverna, nämner också surfplattornas autocorrect, där programmet automatiskt rättstavar ett ord som blivit felstavat. 

– Jag tror att det hämmar stavningen. Att skriva för hand gör att eleverna får egna idéer och kommer ihåg bättre.

– Vi pedagoger måste nog tänka efter flera varv när det gäller i vilka situationer plattorna ska användas och när det är lämpligast att låta dem vila, avslutar Laila Mahmud Guvå.

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg, som du kan beställa i pappersformat här. Tidningen finns också i vår Androidapp och Ipad/Iphoneapp.

Vill du prenumerera för under 12 kronor numret? Skicka ett mejl till kundtjanst@etc.se.