Soundcloud startades för femton år sedan av två sköna svenska snubbar i Berlin. Det blev snabbt till den ledande tjänsten för att dela DJ-mixar på nätet, ett slags drivhus för musikaliska mikrogenrer och även en viktig poddplattform.

Allt som saknades var en affärsmodell. För fem år sedan, 2017, tog Soundclouds pengar slut. Plattformen räddades till slut av nytt riskkapital, men bara efter rejäla nedskärningar. De sköna svenska grundarna åkte också ut och ersattes av en slips-vd.

För att visa åtminstone lite intäkter började Soundcloud också att ta betalt av sina användare. Att lyssna förblev gratis, men den som vill ladda upp ljud (mer än i symbolisk mängd) måste nu betala 80 kronor i månaden. Folk som drömmer om en DJ-karriär har pungat ut för att få exponeras på den största tillgängliga scenen.

Andra gick till den mindre konkurrenten Mixcloud där uppladdningar har varit gratis. Tills nu. När jag nyligen skulle ladda upp ljudfilen ”Insnöad novembermix” på Mixcloud, möttes jag av beskedet att de framöver vill att jag betalar hela 120 kronor i månaden.

Det är så här den digitala inflationen ofta yttrar sig. Inte genom att befintliga priser stiger, utan genom att tjänster som varit gratis blir inskränkta steg för steg, för att vi ska teckna ett betalabonnemang.

Varför någon ska betala mer för Mixcloud än kostnaden för Soundcloud är svårt att se. Särskilt när det ännu finns gratis ljuddelning på lilla konkurrenten Hearthis.at – men framför allt misstänker jag att Youtube kommer bli ny hemmascen för många sovrums-DJ:s.