Avkastning
En av utredningens stora "skrällar" var att välfärdssektorn har betydligt högre avkastning än övriga tjänstesektorn. 2014 uppgick avkastning på totalt kapital till 13,4 procent, vilket kan jämföras med 7,4 procent i övriga tjänstesektorn. Avkastning på eget kapital uppgick till 27,5 procent bland de vinstdrivande välfärdsföretagen, medan det i övriga tjänstesektorn uppgick till 14,3 procent. Utredningen slog fast att det utgör ett legitimitetsproblem att skattefinansierad verksamhet är mer lönsam än annan verksamhet och gör stora övervinster.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Kvalitet
Kvalitetsargumentet användes flitigt för att genomdriva de förslag som ökade etableringsfriheten inom barnomsorg, skola och sjukvård. Konkurrens mellan såväl husläkare som förskolor förutsattes driva fram kvalitet. Reformerna inom skolväsendet skulle även förbättra deltagande och demokrati, då föräldrarnas engagemang skulle öka och skolorna skulle behöva lyssna mer på dem. Hur har det då blivit. Den forskning utredningen återger ger ingen samstämmig bild. Kunskapstappet och resultatnedgången i svensk skola stämmer i tid överens med 1990-talets skolvals- och friskolereformer. Viss forskning pekar på ett samband, medan annan menar att nedgången inleddes innan reformerna och har andra orsaker. Fristående skolor har lägre lärartäthet än kommunala. Fristående skolor som drivs av ideella föreningar eller stiftelser har högre lärartäthet än de som drivs i vinstsyfte. Kommunala skolor har fått mer kritik av skolinspektionen, men fristående skolor har fått fler viten under perioden 2011–2013. Ett annat resultat som lyfts fram är att betygsinflationen har ökat och är större i kommuner där stor konkurrens råder.
Effektivitet
Ett annat argument för de stora privatiseringsreformerna i välfärden var att konkurrensen skulle öka effektiviteten. I propositionen för fri etableringsrätt hävdades även att vinst i sig var ett tecken på kostnadseffektivitet. Anbudskonkurrens i hälso- och sjukvården har i allmänhet lett till kostnadsreduktioner. Men huruvida det är en effektivitetsökning eller inte går inte att uttala sig om då kvalitet inte beaktats tillräckligt i dessa studier, skriver utredarna. Det finns forskning som tyder på att kostnadseffektivitet, med bibehållen kvalitet, ökat med andelen privata utförare, medan annan forskning visar det omvända. Den huvudsakliga slutsatsen i utredningen är att kunskap saknas.
Mångfald
Den fria etableringen skulle också öka mångfalden av driftsformer. Så har inte skett. Istället har en utveckling skett mot att stora vinstsyftande koncerner dominerar marknaden. Inom hälso- och sjukvården står de tre största aktörerna, Aleris, Capio och Praktikertjänst för 51 procent av landstingens köp av sjukvårdstjänster. Den idéburna sektorn har minskat sin andel. Så här skriver utredarna: "Rent allmänt präglas de beslut som fattades i början av 1990- talet av en stark övertygelse om värdet av konkurrens och valfrihet. Att utvecklingen mot allt fler stora vinstsyftande företag inte förutsågs kan ha att göra med denna övertygelse. Ett uttryck för detta är att besluten om en friare etableringsrätt inom barnomsorg och skola fattades utan att föregående utredningar och konsekvens- analyser genomfördes."
Segregation
Den ökande andelen privata utförare i skola och hälso- och sjukvård har ökat segregationen. Offentliga och privata utförare drar till sig brukare av olika socioekonomisk bakgrund, vinstsyftande aktörer har incitament att dra till sig grupper som är förknippade med lägre kostnader. Detta är särskilt tydligt i skolan, men även inom primärvården syns tydliga indikationer på en ökad segregation. Internationell forskning pekar på att ökad skolsegregation kan leda till ökad kriminalitet och ha negativa effekter på den sociala sammanhållningen i samhället.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
