BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

– Jag tror att de flesta har människor har någon i sin närhet som inte mår så bra. Då är det bra att veta hur man kan agera som medmänniska, säger Felicia Fässberg på organisationen Suicidprevention i väst.

Tillsammans med kollegan Sarah Görsch håller hon i kurser i psykisk livräddning. Där lär man sig vad man kan göra när man möter människor som tappat livsviljan eller är på väg att ta sitt liv. Enligt dem är det viktigaste att man inte bara går förbi en person som verkar vara påväg att ta sitt liv, eller undviker att prata med en nedstämd partner bara för att man är orolig för att samtalet inte ska bli bra.

– Det finns inte så många fel man kan göra. Och om man säger något som blir lite fel, man kan alltid säga ’förlåt, men jag säger bara det här för att jag bryr mig om dig’. Det viktiga är att man gör någonting, säger Sarah Görsch.

Slår hål på myter

På kurserna går de igenom olika steg som kan hjälpa en när man pratar med någon som kanske funderar på att avsluta sitt liv. Tipsen fungerar både vid akuta och lugnare situationer. Det första steget är att ta kontakt med personen och bekräfta att man ser att personen mår dåligt. Sedan är det viktigt att stanna kvar och lyssna när personen berättar.

– Man ska försöka att inte komma med råd eller sätta på sig problemlösarbyxorna, utan bara låta personen berätta. Det är viktigt att bekräfta att man finns där och att personen är viktig och värdefull, för det känner man inte när man funderar på att ta livet av sig, säger Felicia Fässberg.

De betonar också vikten av att fråga om personen överväger att ta sitt liv. Då visar man att det är okej att prata om självmordstankar och att man klarar att ta emot en sådan berättelse. Under kurserna går de igenom flera myter kring suicid, och en av de vanligare är just att man kan trigga igång självmordstankar bara genom att fråga. En annan vanlig myt är att man aldrig kan hindra någon som bestämt sig för att ta sitt liv, men inte heller det är sant.

– Många känner tvärtom en stor ambivalens. De vill fortsätta leva men vet inte hur det ska gå till. Man upplever en sådan oerhörd psykisk smärta att man inte ser det som ett val, säger Felicia Fässberg.

Utbildar tusentals varje år

Suicidprevention i väst utbildar utbildar yrkesgrupper som arbetar med människor, till exempel personal i vård, omsorg och skola, i psykisk livräddning. De har också kurser för allmänheten. En av dem är på Folkuniversitetet ikväll men den är fullbokad sedan länge. Under förra året utbildade de över 2 000 personer och i år kommer siffran att bli ännu högre.

– Vi ser att det finns ett stort behov och intresse. Många känner att de behöver lära sig mer om det här. Tyvärr så agerar många skolor och arbetsplatser redan när det hänt, och det är synd eftersom det finns mycket förebyggande man kan göra, säger Sarah Görsch.

Vissa ber om hjälp

Man kan till exempel lära sig att känna igen riskfaktorer och beteenden att vara uppmärksam på. De tre vanligaste riskfaktorerna för att ta sitt liv är att man har gjort ett suicidförsök tidigare, att man lider av psykisk ohälsa och att man har ett skadligt alkohol- och drogbruk. Vissa människor är öppna med sina självmordstankar och ber om hjälp. Det kan vara att man skadar sig själv eller att man uttrycker sig hotfullt i relationer och säger saker som ”om du lämnar mig så tar jag livet av mig”. Andra visar väldigt få tecken.

– Så finns det vissa som pratar om det mer indirekt. Man kanske inte vågar säga rakt ut att man funderar på att ta sitt liv, utan man säger det nästan som ett skämt. Det är ett sätt att kolla av med sin omvärld om de klarar att man pratar om det. Hur som helst är det viktigt att ta allt prat om självmord på allvar, säger Sarah Görsch.

Många som går deras kurser för allmänheten har erfarenhet av självmord. Några har anhöriga som tagit sina liv eller försökt att göra det, medan andra brottas med egna självmordstankar och vill ha hjälp att förstå sig på dem bättre.

”Alla människor reagerar olika”

– Det är bra att lära känna sin suicidalitet veta vilka minnen, tankar och situationer som triggar en. Om man lär sig att sätta ord på det kan man också berätta för människor omkring sig när man behöver extra stöd, när de behöver vara extra närvarande. Precis som med alla sjukdomar reagerar människor olika och det är bra om man har så mycket information som möjligt, säger Felicia Fässberg.

De önskar att det vore lika självklart för människor att utbilda sig i psykisk livräddning som det är för många att lära sig grundläggande hjärt- och lungräddning. Sarah Görsch och Felicia Fässberg tror att det hade kunna rädda många personers liv.

– Det viktiga är att bara göra det, att prata med personen. Man kanske inte alltid lyckas rädda någon, men då har man försökt så gott man kan, säger Sarah Görsch.

Ta kontakt

Prata med personer i din omgivning som du märker mår dåligt. Man kan säga ”Jag ser att du inte mår bra, vill du berätta för mig hur du har det?”. Om läget är akut så är ett samtal ett sätt att distrahera personen.

– Ofta när man befinner sig i en sådan utsatt situation, där den psykiska smärtan blir så våldsam och kraftfull att man man tänker att det är bättre att man tar livet av sig, då är man redan väldigt utmattad och kognitivt nedsatt. I det läget behöver en annan människa rycka in och skapa en kontakt, säger Felicia Fässberg.

Visa att du bryr dig och vill lyssna

Med hjälp av ögonkontakt och kroppsspråk kan du signalera att du verkligen lyssnar på personen. Det gör ingenting om det blir tyst för under tystnaden bearbetas tankar och känslor. Samtalet är också ett sätt att få tiden att gå.

– Personen har ofta ett enormt ångestpåslag och det tillstånden kan man inte vara i hur länge som helst. Det går över efter ett tag, säger Sarah Görsch.

Fråga om självmord

Att ställa frågan visar att det är okej att prata om självmord och självmordstankar. Att frågan skulle kunna sätta igång sådana tankar och idéer är en myt. Man kan fråga om personen överväger att ta sitt liv, och i så fall hur personen tänkt gå till väga.

– Det är först när vi frågar som vi kan få veta. Med våra föreläsningar försöker vi göra människor mer trygga i att ställa frågan om man vill ta sitt liv, att våga närma sig frågan om självmord i ett tidigt läge, säger Felicia Fässberg.

Sök hjälp

Betona att det finns hjälp att få och erbjud dig att följa med och söka hjälp. Vissa personer kanske behöver åka till en psykiatrisk akutmottagning medan andra vill hem till sin familj. Man ska aldrig lämna en självmordsbenägen person ensam. Sarah Görsch tipsar också om att skapa ett hopp som ligger nära i tiden.

– När det mest akuta har gått över är det viktigt att fortsätta hålla kontakten, för att minska känslan av ensamhet som en person i den här situationen ofta upplever. Det handlar om att skapa ett hopp som ligger väldigt nära i tiden, eftersom det kan vara svårt att se långt framåt, säger hon.

Källa: Suicidprevention i Väst

Hit kan du vända dig för stöd och hjälp:

Hjälplinjen: 0771-22 00 60. Alla dagar 13–22.

Mind, Självmordslinjen: 90101 och chatt: mind.se/sjalvmordslinjen. Alla dagar 06–24.

BRIS, Barnens telefon: 116 111. Alla dagar 14–21.

BRIS, Vuxnas telefon – om barn: 077-150 50 50. Vardagar 9–12.

Jourhavande medmänniska: 08-702 16 80. Alla dagar 21– 06.

SPES: För anhöriga som mist någon i självmord. 08-34 58 73. Alla dagar 19–22.

Om läget är akut ska man ringa 112 eller åka till närmsta psykiatriska akutmottagning.