BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Med tanke på att mer än halva Sverige är täckt av skog, kan det tyckas märkligt att majoriteten av stora hus ändå byggs i betong. Orsaken till vår vurm för de sovjetiska klossarna i funkisstil har delvis att göra med att höghus i trä länge varit olagliga. Efter att Sundsvall och flera andra svenska trähusstäder gick upp i rök under slutet av 1800-talet, förbjöds byggandet av flerbostadshus med trästomme högre än två våningar.
Men när Sverige gick med i EU 1994 ändrades regelverket och förbudet ersattes av ett funktionskrav. Sedan dess har det skett stora framsteg inom brandsäkerheten och ett modernt höghus av trä uppfyller i dag samma brandkrav som moderna hus av betong.
”Gamla detaljplaner”
Och nu växer planerna på prispressade, smarta höghus i trä. För ett år sedan köpte Göteborgsbaserade byggföretaget Derome den gamla Volvofabriken i Tanumshede i norra Bohuslän, en anläggning på 19 000 kvadratmeter, där bolaget börjat massproducera byggelement i trä. Hittills har de byggt 15 hus i fyra eller fler våningar runt om i landet. Och nästa år öppnar bolaget dörrarna till ytterligare ny husfabrik i Värö där produktionen helt kommer att fokusera på just flervåningshus.
Att det hunnit gå mer än 20 år innan hustypen fått genomslag tror Magnus Andersson, koncernchef på Derome, har med tröghet inom både byggområdet och politiken att göra.
– Gamla detaljplaner tillät inte trähusbebyggelse på höjden, dessutom tar det tid att utbilda kunnigt folk inom området och att få samhället att tänka om och efterfråga detta, säger han till GP.
Stora utsläpp under byggprocessen
Nu har dock även politikerna fattat tycke för träbyggandet. Inte minst av klimatskäl har bostadsministern Peter Eriksson (MP) uttalat önskemål om att trähusen ska öka och har tillsatt en utredning för att underlätta klimatsmart byggande.
– Studier visar att upp till 80 procent av det totala klimatutsläppet från ett hus sker under byggprocessen. Det är nog väldigt mycket mer än vad man tidigare trott, sa Peter Eriksson, under en pressträff i höstas.
– Vi har länge fokuserat på att minska energianvändningen under boendet, till exempel genom att isolera bättre och använda förnybara energikällor. Men inte till fullo insett att klimatpåverkan kan minskas i själva byggprocessen, säger han.
Att våningshus i trä är betydligt mer klimatvänliga beror dels på att byggprocessen går snabbare, dels att husen binder i storleksordningen lika mycket koldioxid som ett motsvarande betonghus i stället bidrar med i utsläpp. När huset någon gång ska rivas kan träet i hög grad dessutom återanvändas.
”Klimatutsläpp ska kosta”
I takt med att byggteknik och standarder nu effektiviseras innebär det också kostnadsmässiga fördelar att välja trä framför betong. Prefabricerade träkonstruktioner gör att transporterna blivit lättare än med betongelement och tillverkningsprocessen blivit mindre energikrävande.
För att få ännu bättre ekonomi i projekten strävar byggföretagen nu efter att bygga stora hus. På flera håll byggs i dag flerbostadshus i trä i 6–9 våningar, men högre hus är på gång. I Bålsta utanför Stockholm planeras just nu för Nordens högsta träbostadshus i 17 våningar. Och bostadsbolaget HSB har övervägt trähus i hela 34 våningar i Stockholm, vilket dock stannar kvar på ritbordet så länge Bromma flygplats finns kvar eftersom flygtrafiken skulle störas av ett så högt hus.
I dag finns världens högsta träbostadshus i Norge, kallat ”Treet”, som är 51 meter och 14 våningar högt.
För att öka incitamenten ytterligare håller Peter Eriksson på att utreda olika regeländringar. Bland annat vill han få utsläppshandelssystemet på EU-nivå att fungera bättre även för cement och stål.
– Klimatutsläpp ska kosta, eftersom de är ett problem för samhället. Från regeringens sida vill vi driva frågan om hållbart byggande. Boverket kan göra det på olika sätt. Men framför allt har kommunerna genom sitt ansvar för planfrågor möjlighet att till exempel styra mot ett ökat byggande i trä, säger han.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
