I tisdags efterlyste Folkpartiets partiledare Jan Björklund ett ”doktrinskifte” i den svenska försvarspolitiken, med anledning av Rysslands agerande i Ukraina. Han menade att det begåtts ”misstag i Sverige under omläggningen av försvaret” och att det gjorts en ”felbedömning av Rysslands långsiktiga utveckling”.
I tisdags i riksdagen talade både statsminister Fredrik Reinfeldt (M) och Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt om behovet av att höja försvarsförmågan. Folkpartiet och Kristdemokraterna är överens med Socialdemokraterna om en miljardsatsning på försvaret.
På SvD:s debattsida skrev KD:s partiledare Göran Hägglund på onsdagen att ”nationellt försvar och operationer i vårt närområde måste prioriteras upp” och att ”den militära närvaron på Gotland måste återupptas”. Han lyfter också frågan om svenskt Nato-medlemskap, något som KD fram till i höstas motsatt sig.
– Ingen svensk försvarssatsning kan vara stor nog att ensam trygga vår säkerhet. Ett Nato-medlemskap måste därför utredas förutsättningslöst, skriver Göran Hägglund.
Folkpartiet har länge drivit frågan om Nato-medlemskap och stärkt försvar. I juli 2011 varnade FP-ledaren Jan Björklund i ett utspel för en framtida rysk invasion av Gotland och ville placera 5 000 soldater på ön, där det sista förbandet lades ned 2005. Hittills är den enda ökade militära beredskapen på Gotland två JAS 39 Gripenplan som skickades dit i tisdags. Folkpartiets försvarspolitiske talesman Allan Widman säger att han ser en svängning i debatten i och med Ukraina-krisen.
– Det finns en begynnande insikt, säger Allan Widman till Dagens ETC.
– 2009 genomdrev folkpartiet att det skulle tillföras ett stridsvagnskompani till Gotland. Det raljerade våra politiska kollegor över. Nu upplever jag inte lika många raljanta kommentarer.
Vill bli Nato-medlem
Allan Widman ser ett ökat hot från Ryssland.
– Det är ett mönster som börjar avteckna sig, där Ryssland pekar ut skyddet av ryska medborgare som grunden för en militär invasion. Det går inte att utesluta att vi någon gång får se ett liknande beteende mot Baltikum och det skulle allvarligt påverka Sverige säkerhetssituation. Vi måste höja vår försvarsförmåga och söka medlemskap i Nato, säger Allan Widman.
– Jag har glatt mig åt att de senaste dagarna att statsministern på nytt betonar att Moderaterna är för Nato. Det är ett välkommet budskap.
Försvarsmakten ser inget ökat hot mot Sverige, men följer utvecklingen i Ukraina noga.
Försvarsminister Karin Enström ger den parlamentariska Försvarsberedningen, som den 31 mars skulle ha lämnat en rapport över försvarets framtida utformning ytterligare två månader på sig. Anledningen är krisen i Ukraina. Miljöpartiets försvarspolitiska talesperson Peter Rådberg, som sitter i Försvarsberedningen, är kritisk till den senaste tidens upptrappade försvarsdebatt.
– Situationen som inträffat på Krimhalvön är helt oacceptabel och Ryssland bryter mot alla regler, men att därifrån hävda att det finns en hotbild mot Sverige är orimligt. Det är fredligt runt Östersjön och det finns inget militärt hot mot Sverige under en överskådlig tid, enligt rapporter från FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut).
– Vi anser inte att Sverige ska söka medlemskap i Nato, som har kärnvapen som yttersta medel, eller förstärka försvarets budget. Vi löser inte konflikter genom militär makt, utan genom diplomati.
Peter Rådberg tror inte på något militärt hot mot Baltikum.
– De baltiska länderna är medlemmar i EU och Nato, och då ska andra Natoländer ge dem militärt stöd enligt artikel 5 om de blir angripna. Det finns inte på kartan att Ryssland går in och försöker ta ett Natoland.
