2,5 år. Det var tidigare maxgränsen för att få sjukpenning. Regeringen Reinfeldt drev igenom reformen som blev så avskydd att den nära nog kostade alliansen makten i valet 2010. Förra året aviserade nuvarande regering att bortre tidsgränsen skulle avskaffas. Den 1 februari började de nya reglerna gälla.

– Först vågar man inte tro på det och sedan känner man stor lättnad. Tredje känslan är varför tog det så lång tid och varför pågick det så länge? Det har varit ett experiment med människor och reformen sjösattes fort trots att tunga remissinstanser varnade för konsekvenserna, säger Carina Wellton, ordförande i föreningen Solrosupproret, som startades 2011 som en reaktion mot försämringarna i välfärden.

Från och med den 1 februari får långtidssjuka behålla sin sjukpenning även efter 2,5 år om Försäkringskassan bedömer att de saknar arbetsförmåga. Arbetsförmågan ska dock utvärderas löpande med sex månaders mellanrum. Carina Wellton menar att det är problematisk även om hon också understryker att hon inte är emot tidsgränser.

– Vi är för att göra kontrollerna men de ska göras när de sjuka är redo för det. Det kan vara både tidigare och senare än de fasta tidsgränser som finns nu, säger hon.

Sjukfrånvaron ska ned

Cecilia Udin, nationell försäkringssamordnare, menar att försäkringskassans arbetssätt inte ändrats nämnvärt med de nya reglerna. Myndigheten har sedan förra året ett särskilt regeringsuppdrag att minska det genomsnittliga antalet sjukpenningdagar per person och år. I dag är antalet 10,5 dagar, till 2020 ska det vara nio.

– Om vi ser att personer behöver stöd ska vi initiera det. Vi ska se till att arbetsgivare, eller Försäkringskassan tillsammans med Arbetsförmedlingen, tar ansvar och se till att de som klarar det så fort som möjligt kommer tillbaka till arbete eller kommer tillbaka och söker arbete, säger Cecilia Udin.

Carina Wellton är orolig just över det särskilda uppdraget att minska sjuktalen och menar att det kan pressa Försäkringskassan till hårdare bedömningar. Hon tycker att det är allt för stort fokus på siffror istället för på arbetsmiljö och rehabilitering.

– Att man vill få ner sjuktalen är bra men det är arbetsmiljö och rehabilitering som vi önskar man satte störst fokus på. Vi vet inte hur det faktiskt kommer att bli på Försäkringskassan och om det till och med blir så att 365 dagar blir en ny gräns i praktiken, säger Carina Wellton.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Kan inte göra allt

Försäkringskassan har själv påpekat att myndigheten kan göra en del för att få ner sjukfrånvaron men långt ifrån allt. I en debattartikel från förra året skriver generaldirektören Ann-Marie Begler och försäkringsdirektören Lars-Åke Brattlund att det vilar ett tungt ansvar på sjukvården och arbetsgivarna för att förhindra nya sjukfall. ”Arbetsgivarna behöver kliva fram och börja ta både sitt fysiska och psykosociala arbetsmiljöansvar på allvar”, slår de fast.

– Vi kan göra vår del i processen men det är viktigt att arbetsgivare, hälso- och sjukvård tillsammans gör saker där vi ser att vi kan få tillbaka personer på ett snabbt och effektivt sätt. Det är också viktigt att arbetsgivarna jobbar med förebyggande insatser så man inte kommer i sjukskrivning. Om det ändå blir så att man inte klarar att arbeta så måste Försäkringskassan tillsammans med arbetsgivarna och vården se till att man får medicinsk eller arbetsinriktad rehabilitering så snart som möjligt, säger Cecilia Udin.