– Det gör att det sällan blir någon kö till badrummen, säger hon.
I övrigt har mycket förändrats på Bögatan 5 sedan huset stod nytt. I alla fall på insidan. Vissa av villans stora rum har delats av för att bli mindre rum, och i varenda hörn syns spår av liv och människorna som bor här. Trots att det är välstädat och långt ifrån något kollektivt kaos, är det uppenbart att villan inte huserar den borgerliga kärnfamiljen. Här finns ett stort gemensamt ”lekrum” som kollektivets invånare kallar det, ett filmrum med en projektor, en verkstad och musikstudio, ett kök med två spisar och två kylskåp, och inte minst – elva separata sovrum. I husets mittpunkt, vardagsrummet med den öppna spisen, bildar sofforna en ring. Här hålls de obligatoriska stormötena.
– Det behövs många soffor för att alla ska få plats. Men vi hänger ofta här också, spelar spel eller bara sitter och pratar, säger Rebecka Zacho.
Längtade efter gemenskap
Själv har hon bott i kollektivet i tre år. För henne var boendet hela anledningen till att hon lämnade sitt hus i skogen utanför Falköping.
– Jag är egentligen ingen stadsmänniska, men längtade efter att bo med fler, efter en vardagsgemenskap. Så när jag fick veta att det här kollektivet fanns åkte jag hit och hälsade på, och kände genast att det var helt rätt, säger hon.
Just gemenskapen är det bästa med kollektivet, menar Rebecka Zacho. Här finns alltid människor att umgås med. Vill man kan man också vara med i matlaget, och därmed slippa tänka på att laga mat och handla varenda dag. Överhuvudtaget innebär kollektivboendet att mycket av vardagslivet blir enklare. Och dessutom billigare, påpekar Jonas Styf som också bor här.
– Ingen av oss betalar mer än 4 000 kronor i hyra, och då känns det ändå som att vi har väldigt mycket utrymme eftersom vi har så många gemensamma ytor. Förutom att hyran är låg sparar vi också en massa pengar på att inte behöva äga allt själva, jag behöver inte köpa en egen skruvdragare eller ett eget elpiano till exempel.
Hållbart sätt att leva
De ser sitt boende som en vinst både för dem som personer, men också för klimatet och samhället i stort.
– Att äga tillsammans som man ju gör i ett kollektivt innebär att vi inte konsumerar särskilt mycket. Det blir ett hållbart sätt att leva. Jag tror också att det är hållbart ur ett socialt perspektiv. Här känner man sig aldrig ensam. Skulle någons liv krascha, då finns det en massa människor runtomkring som stabiliserar den personen, som ett skydd både socialt och ekonomiskt, säger Jonas Styf.
Ännu en anledning att bo kollektivt är bostadsbristen. Jonas och Rebecka menar att det är slöseri på resurser att det bara bor två personer i villor som är flera hundra kvadratmeter stora.
– Att låta husen användas på ett annat sätt tänker jag är en väldigt bra form av förtätning. Att förtäta behöver inte bara betyda att bygga nytt, utan också att utnyttja det som redan finns. I ett sådant här område vore extra värdefullt att fler villor fylldes med människor. Det skulle gynna hela området, säger Rebecka Zacho.
De boende i kollektivet är övertygade om att fler hade velat bo som dem – om det bara vore lite enklare.
– Det finns ingen juridiskt trygg kontraktsform där man kan hyra jämställt som grupp. Det tror jag gör att färre vågar hyra ut till ett kollektivt, samtidigt som det heller inte är så många som vågar bo så här, säger Rebecka Zacho.
Ingen besittningsrätt
Deras villa ägs av ett privat fastighetsbolag. Liksom de flesta hyresvärdar tillåter bolaget bara att en person står på kontraktet – de andra räknas som inneboende. Det gör att ingen har besittningsrätt när kontraktsinnehavaren flyttat. Bö-kollektivets ägare har dessutom andra planer för huset, och hyresgästerna är uppsagda.
– Det är så synd att det ofta blir så här. Det gör att de flesta kollektiv inte blir långvariga. Det här har ändå klarat sig i 20 år, säger Jonas Styf.
Kollektivet har drivit frågan i hyresnämnden, och sedan vidare till Svea hovrätt. Men också de menar att de boende är inneboende, och därför inte har någon rätt att bo kvar.
– Det är ganska absurt att det är omöjligt för mer än två personer att stå på ett kontrakt. Om det bara fanns en tydlig kontraktsform skulle ett kollektiv kunna ses som en mer stabil hyresgäst än de flesta. Vi är ju många som är med och betalar, säger Rebecka Zacho.
Nu hoppas de kunna hitta ett nytt hus att hyra – och i förlängningen att hyresreglerna ändras.
– Som vi ser det är ju det här det ultimata sättet att bo, både socialt, ekonomiskt och för miljön, säger Rebecka Zacho.
