I veckan visade en opinionsundersökning från DN/Ipsos att 72 procent av svenskarna tycker att någon form av värnplikt borde återinföras. En stor majoritet, 87 procent, anser också att värnplikten bör gälla både kvinnor och män. Även Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) årliga undersökningar visar att stödet för ett värnpliktsbaserat försvar har ökat de senaste åren, och stödet för ett renodlat yrkesförsvar har minskat.
Värnplikten avskaffades 2010 och ersattes då av ett yrkesförsvar. Men i dag saknas halva krigsorganisationen, cirka 7 500 soldater, sjömän och gruppbefäl. Dessutom har den nya organisationen blivit dyrare än planerat. För att komma till rätta med luckorna i personalstyrkan tillsatte regeringen en utredning i höstas under ledning av den tidigare MP-politikern Annika Nordgren Christensen. Hon menar att det stora folkliga stödet för en återinförd värnplikt ligger i tiden.
– Man har uppfattat att det är problem med försvarets personalförsörjning, säger hon. Det har gått igenom i medierapporteringen, även om man kanske inte vet exakt vad eller hur stort problemet är. Sedan gör den säkerhetspolitiska utvecklingen att många upplever att världsläget känns mer osäkert. Man ser ett större behov av att försvaret ska fungera.
– Många vänder sig då till det instrument de känner till, och tänker nästan reflexmässigt att det kanske inte är så dumt med värnplikt.
Modell från Danmark och Norge ska utredas
Enligt direktiven ska Annika Nordgren Christensen utreda möjligheten att införa en kombination av anställda soldater och pliktsoldater, en modell som både Danmark och Norge har. Resultaten ska presenteras i slutet av september.
– Jag passar mig för att utvärdera utredningen redan nu, men under hösten har jag hunnit titta på hur personalförsörjningen ser ut i våra grannländer. I mina direktiv är det tydligt att frivilligheten ska vara grundläggande, men vi måste också ha en modell som fungerar om personaltätheten skulle behöva fyllas på. Uppdraget är väldigt tydligt, även om det inte är enkelt. Men att misslyckas är inte ett alternativ.
Flera partier öppnar för ett civilt alternativ till militär värnplikt. Hur ser du på det?
– Det ligger inte inom ramen för mina direktiv, så det är ingenting jag kommer att ta upp om jag inte stöter på en sådan lösning under utredningen. Men det är klart, det finns många frågeställningar kring gråskalan av angrepp som inte direkt är militära, som det som har hänt på Krim. Om vi ska prata totalförsvar måste vi se en helhet, men det ingår inte i mitt uppdrag.
På söndag inleds årets upplaga av rikskonferensen Folk och försvar. Där kommer frågan om värnplikten och bristerna i personalförsörjningen sannolikt vara en av de brännande frågorna. Återigen.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Vill partierna se ett återinförande av värnplikten?
Socialdemokraterna
• Ja. S röstade mot avskaffandet 2009, Stefan Löfven har redan tidigare gått ut och sagt att han vill återinföra värnplikten och det är försvarsminister Peter Hultqvist som har tagit initiativ till utredningen om vad det finns för alternativ för militärens personalförsörjning. Några specifika förslag från Socialdemokraterna eller regeringen kommer vi inte att få förrän utredningen är klar, men det finns stora förhoppningar på en ny form av värnplikt som ska inspireras av Danmark och Norge och kombinera värnplikten med fasta anställningar.
Liberalerna
• Ja. Redan inför valet 2014 berättade Jan Björklund att han vill att värnplikten återinförs, med hänvisning till situationen i Ryssland.
Sverigedemokraterna
• Ja. SD vill återinföra värnplikten som ett billigt och effektivt sätt att bemanna försvaret. De menar att värnplikten som den såg ut innan den avskaffades tryggade försvarets folkförankring och lärde ungdomar att ta ansvar för den gemensamma tryggheten.
Kristdemokraterna
• Nja – partiprogrammet vill att allmän värnplikt inte längre ska råda i fredstid, men KD har gett sitt stöd till regeringens tankar på att titta mot Norges system i sin utredning om militärens personalförsörjning, vilket innebär ett stöd för en kombination av värnplikt och fasta anställningar för att bemanna det militära.
Vänsterpartiet
• Ja. V har en motion som ligger i riksdagen om att utreda möjligheten för en moderniserad form av värnplikten. De är nöjda med att regeringens utredning tittar på Norge och Danmark, säger V:s försvarspolitiska talesperson, Stig Henriksson. Han berättar även att Vänsterpartiet vill att värnplikten ska kunna göras i civilsamhället: ”Flera olika varianter av det har diskuterats, till exempel samhällstjänst. Personligen tycker jag att det vore intressant om man till exempel kunde tjänstgöra genom att hjälpa till i flyktingmottagandet”, säger Stig Henriksson.
Centerpartiet
• Nej – ”Vi har länge arbetat för att frivillighet, motivation och vilja att tjänstgöra i insatsförsvaret nationellt och internationellt ska utgöra grunden för rekrytering”, skrev C i samband med partiets partistämma 2013. Centerpartiet är också mot den allmänna värnplikten eftersom de menar att en obligatorisk medborgartjänst strider mot principen om det fria valet.
Miljöpartiet
• Nja – ”Miljöpartiet är inte en vän av plikten som verktyg”, säger partiets försvarspolitiska talesperson, Jakop Dalunde. ”Men vi röstade också nej till avskaffandet 2009. Nu genomför regeringen en utredning av personalförsörjningen i det militära, vi får se vad den kommer fram till och ta ställning utifrån det.”
Feministiskt initiativ
• Nej. Fi vill inte återinföra en militärinriktad värnplikt, men ser gärna en motsvarande frivillig tjänstgöring i det civila samhället. ”En sådan tjänst skulle kunna ske efter gymnasietiden, när det är många som kanske behöver jobb, och pågå från några månader upptill ett år. Det skulle kunna innebära att man gör en tjänst inom allt från hälsa och sjukvård till brandkåren, men det är grundläggande för oss att den är frivillig”, säger Veronica Svärd, Fi:s säkerhetspolitiska talesperson, till Dagens ETC.
Moderaterna
• Nej. Moderaterna vill inte förändra systemet som infördes av alliansregeringen 2010. Partiet menar att ”den frivilliga personalförsörjningen ger försvaret mer kompetent och samövad personal och möjlig-gör en mer effektiv organisation.”
