– Redan som 17-åring hängde jag på en kompis för att delta i trädkramaraktionen mot motorvägsbygget i Bohuslän i slutet av 80-talet. Jag förstod att något var på väg att hända med miljön som inte var bra. Men på den tiden handlade miljödebatten mest om försurningen.
Sedan 90-talet har Christian Azar skrivit vetenskapliga artiklar om klimatproblemen och han har varit rådgivare till flera statsministrar samt en rad miljöministrar. Han anser att det i den allmänna debatten idag ibland läggs för stort fokus på vad enskilda människor kan vidta för åtgärder för att minska sina utsläpp.
– Jag tror inte det räcker att enskilda gör insatser eller att vi vädjar till industrin att vara snäll och inte släppa ut så mycket. För att nå klimatmålen måste omställningen gå mycket snabbare än i dag och då krävs det att politikerna fattar beslut om ekonomiska styrmedel som gör att det blir dyrt att använda fossila bränslen. Då kommer det som är lönsamt och det som är miljövänligt att sammanfalla och företagen kommer av rent vinstintresse försöka minska sina utsläpp, säger han.
Forskar på energisystem
Hans forskning är inriktad på energisystem och styrmedel. I klartext betyder det att han till exempel studerar vad som händer om en energikälla ersätts med en annan, samt vad som sker när politikerna inför en koldioxidskatt eller skärper utsläppskraven.
– Om man investerar i exempelvis solenergi, behöver inte kolkraftverken vara i drift hela dygnet och eftersom de är dyra att bygga blir de då mindre lönsamma. El från fossilgas kan däremot komplettera vind och sol bättre och ger dessutom mindre utsläpp av koldioxid än kolkraft. Fast på sikt behöver utsläppen gå ned till noll, och då behöver tekniker för lagring och långväga transport av el utvecklas.
Med hjälp av matematiska modeller för hur systemet hänger ihop kan han och hans forskarkollegor räkna fram vad som är de mest lönsamma energialternativen att satsa på.
Risk för motreaktion
För att den verkliga energiomställningen ska kunna ske behövs enligt Christian Azar tre saker.
– Vi behöver en rejäl skatt på koldioxid för att skapa incitament för företag och individer att minska sina utsläpp. Det handlar om att få det miljövänliga att också bli lönsamt. Men vi behöver också statliga subventioner för att stödja utvecklingen av ny koldioxidsmart teknik, till exempel sol, elbatterier, elbilar, vätgasteknik och vind, så att de här tekniska lösningarna blir bättre och kostnaderna sjunker. Då kommer fler att bli intresserade av att satsa på dem och politikerna får lättare att driva på.
Han anser också att staten måste kompensera en del av dem som drabbas av omställningen för att förhindra en motreaktion som i förlängningen kan leda till att högerpopulismen växer sig starkare och att folk röstar på politiker som inte vill genomföra omställningen.
Två perspektiv på Preemfrågan
En fråga som Christian Azar nyligen uttalade sig om är Preemraffs kommande utbyggnad i Lysekil som ska prövas i Mark- och miljööverdomstolen. Som forskare ser han som sin roll att i bland nyansera debatten och komma med fakta.
– Det är så klart ingen enkel fråga. Vi bör på kort sikt minska utsläppen av koldioxid kraftigt i världen, och då är det ju inte så smart att expandera fossil infrastruktur. Därför är det bra att miljörörelsen väcker opinion i sådana här frågor. Då känner politiker att det finns ett levande klimatpolitiskt tryck, och kan använda det för att skärpa miljöpolitiken.
Men han lyfter också ett annat perspektiv - att det i dag finns en omfattande efterfrågan på bensin och diesel som dessutom kan förväntas växa nu när det ställs krav på att svavelhalten i sjöfartens bränslen ska minska. Följdfrågan blir då var det här bränslet kommer att produceras och om det är bättre att det produceras i Sverige eller är om det är bättre att det produceras i exempelvis raffinaderier i Mellanöstern eller Ryssland.
– Min bedömning är att det för klimatet är bättre om det sker i Sverige eftersom anläggningen då kommer att ingå i EU:s system för handel med utsläppsrätter. I det systemet ska utsläppen av koldioxid minska med 2,2 procent per år under de närmaste tio åren. Det innebär att det är världens mest ambitiösa klimatpolitiska styrmedel. Det är inte perfekt, men det är bättre, tänker jag, att anläggningen hamnar inom ramen för ett sådant system, där press sätts för att minska utsläppen, än utanför där ingen klimatpolitik finns alls.
Tror på vind och sol
Under sina 25 år som forskare har han sett utsläppen minska i USA och Europa, medan de ökat i Asien. Globalt har utsläppen under den här tiden stigit med 50 procent i takt med att utvecklingsländerna har blivit rikare.
– Det är positivt att så många människor lyfts ur fattigdom men om utsläppen inte minskar snabbt blir det omöjligt att nå målet om 1,5 graders uppvärmning, Det här är ett av klimatproblemens stora dilemman och en av anledningarna till att det är så svårt att få till stånd åtgärder för att minska utsläppen, säger Christian Azar.
En lösning som han ser är att satsa mer på sol och vind som som han menar fortfarande har en oerhört stor potential.
– Solinflödet till jorden bär på cirka 5 000 gånger mer energi än all energi vi använder på jorden. De tekniska möjligheterna finns lika så. Kostnaderna har sjunkit kraftigt i takt med massproduktion. Ingen kan längre säga att sol och vind är för drömmare.
För att nå klimatmålen är den enskilda människans inställning viktig enligt Christian Azar. För att påverka än fler tror han på att sprida kunskap om miljöfrågorna.
– Läs på mer själv även som klimatförespråkare och samla argument så att du kan ta debatterna. Ska vi lösa det här problemet så krävs det att vi har modiga politiker som driver på och medborgare som stödjer denna politik.
