Rubriken är ”Nu förbereds Göteborg för storstad år 2035”, och under en dryg timma berättar hon om hur vi står inför Nordens största stadsutvecklingsprojekt. De kommande 17 åren ska Göteborg förvandlas till en tät, grön och hållbar storstad med plats för 150 000 nya invånare och 80 000 nya arbetsplatser.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
– Och frågan är hur vi ska resa och transportera gods år 2035. Vi vet inte exakt, men vi vet att vi måste ställa om vårt sätt att resa till ett annat sätt än i dag. Annars lär vi inte få plats, säger Anita Jisonsund.
Och det kommer bli trångt på gator och vägar redan under byggtiden. Ny infrastruktur ska anläggas och hela stadsdelar växa fram, vilket kommer kräva både trafikomläggningar och många transporter till och från byggarbetsplatserna.
– Visionen är att det ska vara enkelt, trafiksäkert och pålitligt att ta sig fram, men det kan ta längre tid. Du kan behöva ta dig förbi både ett och tre och fem byggprojekt på vägen, säger Anita Jisonsund.
Och det är inte bara de som passerar byggena som kommer att påverkas. När till exempel den stora omledningen av E45 Götaleden vid Gullbergsvass gjordes för ungefär ett år sedan, märktes det omedelbart på andra håll i staden.
– Vi fick direkt ett högre tryck på Lundbyleden och Söderleden, säger Anita Jisonsund.
Det är långt ifrån första gången som hon håller sin föreläsning. På uppdrag av trafikkontoret har Anita Jisonsund de senaste två åren träffat representanter för över 320 bolag och verksamheter med uppskattningsvis 175 000 anställda, för att informera om och skapa handlingsberedskap inför de nya resvanor som krävs under byggtiden.
Nya vanor behövs – nu
För det är alltså nu som de nya resvanorna behövs, inte först om 17 år. Det byggs redan på flera håll i staden – inte minst vid Marieholm och redan nämnda Gullbergsvass – och i höst är det tänkt att arbetet med Västlänken ska dra i gång. Trafikkontoret skriver i sin senaste årsrapport att trafiken måste minska med 20–25 procent under rusningstimmarna för att systemet ska fungera.
– Vi behöver påbörja förändringen redan i dag för att få till ett bra flöde och faktiskt komma fram till jobbet, säger Anita Jisonsund.
Och om vi inte lyckas ställa om i tid? Då riskerar vi att hamna där stockholmarna är i dag, varnar hon.
– Man köar i två timmar på vägen till jobbet, och två timmar på vägen hem, säger Anita Jisonsund och fortsätter:
– Eller så kommer vi inte fram med våra byggtransporter så vi kan bygga färdigt i tid.
Men även om det kan låta som ett dramatiskt skifte som Göteborgstrafikanterna står inför, så är det inga gigantiska insatser som krävs om alla hjälps åt. Anita Jisonsund illustrerar med ett räkneexempel:
– Vad händer om alla bestämmer sig för att lämna bilen hemma en dag i veckan? Jo, vi minskar antalet bilar med 20 procent, varje vardag. Det är ett litet bidrag från var och en av oss, som blir mycket tillsammans.
Hon ger också andra förslag på hur trängseln i rusningstrafiken kan minska. Utöver det självklara – att fler går, cyklar eller åker kollektivt – skulle den som har möjlighet kunna jobba hemifrån ibland, och den som har flextid skulle kunna skjuta på arbetsdagen för att undvika att resa samtidigt som alla andra.
Många fler skulle också kunna samåka i stället för att åka ensamma i sina bilar.
– 85 procent av alla bilar i maxtimman är ensambilar i dag, säger Anita Jisonsund.
Men även den som inte kan ändra sina bilvanor, kan göra något. På trafiken.nu kan man hålla koll på det aktuella trafikläget, och välja en alternativ väg om det skulle behövas.
– Ser du att din väg är rödmarkerad så kanske det är dumt att du fyller på med din egen bil där också, säger Anita Jisonsund.
Hon är optimistisk, och tvivlar inte på att göteborgarna har förståelse för den omställning som krävs. Om inte annat kommer människor upptäcka det när köerna växer, och välja andra sätt att resa i stället.
– Men det är bättre att vi pratar om det i förväg, så att människor slipper bli överraskade och komma för sent, säger Anita Jisonsund.
