1. Den humanitära krisen

Bilder och filmer sprids på sociala medier där poliser slår och motar bort flyktingar, där människor köar i dagar för att registreras utan tillgång till toaletter. Det rapporteras om både mat- och vattenbrist.

– Det råder en humanitär kris i flera av EU:s medlemsländer. I Grekland är situationen fullständigt oacceptabel och hittills är det bara volontärer och ideella krafter som tar hand om flyktingarna och arrangerar flyktingmottagandet på ett människovärdigt sätt. För mig är det fullständigt obegripligt hur det här har fått utspela sig månad efter månad efter månad utan att något händer, säger Anja Franck, som var i grekiska Lesvos under sommaren.

– De borde diskutera säkra, lagliga vägar in i Europa för flyktingar som söker skydd. Någon form av asylviseringar behövs där man kan söka asyl vid svenska ambassader runt om i världen och på så sätt minska marknaden för flyktingsmugglare, säger Madelaine Seidlitz.

2. De stängda gränserna

Ungern tänker bygga ett taggtrådsstängsel mot gränsen till Serbien för att stoppa flyktingar från att komma in i landet. Det är ett brott mot lagen, enligt Madelaine Seidlitz.

– Det är inte lagligt. Lika lite som det är för Grekland vid floden mot Turkiet eller Spaniens mur i norra Marocko. Man kan sätta upp ett stängsel men då måste det finnas dörrar och öppningar, men så är inte fallet. Det är osäkert på vad medlemsländerna kan göra för att stoppa stängslet i Ungern, för de vill också ha det där, det är dubbelmoralism, säger hon.

– Grekland har byggt ett väldigt högt stängsel mot Turkiet och det driver båtar längre ut i Medelhavet för att komma runt det, säger Anja Franck.

3. Främlingsfientligheten på hemmaplan

Både Sverige och Tyskland har sett flera attacker mot flyktingboenden och ökade opinionssiffror för främlingsfientliga partier. Anja Franck ser en utveckling där människor ses som en belastning snarare en tillgång.

–Det som är väldigt intressant är vad som händer med ett samhälle när flyktingfrågan blir en säkerhetsfråga, när de som söker asyl utmålas som ett hot. Väldigt många syrier vi träffade hade en stark känsla av att de hade rätt att söka asyl. De kan sina mänskliga rättigheter. Det blir ett väldigt hårt uppvaknande för dem, säger hon.

4. Dublinförordningen

Tyskland avviker från Dublinförordningen och låter alla syriska flyktingar som kommer dit stanna i landet, de behöver alltså inte söka asyl i det första EU-land de kommer till. Under presskonferensen på måndagen meddelade han att förordningen behöver reformeras. Men kommer Löfven besluta om att avvika från den?

– Rent juridiskt är det möjligt. Det är bara att fatta ett beslut, men sedan är frågan om det är den bästa lösningen. Det är en svår och komplex fråga som ger kedjeeffekter. Oavsett vilket står det helt klart att Dublinförordningen inte fungerar och den gör att människor utsätts för en väldig massa onödigt lidande. Det beror på att medlemsstaterna ser så olika på sina skyldigheter gällande flyktingar, säger Madelaine Seidlitz.