– Jag tänkte att det skulle matcha skjortan, säger han med ett leende.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Inderjeet Singh är sikh och uppvuxen i en by på landet norr om New Dehli. Under barndomsåren var turbanen en självklarhet. Alla pojkar och män i byn, och även många kvinnor, bar denna huvudbonad.
– Med turban känner man sig som en kung, och det innebär att man ska hjälpa alla sina medmänniskor. Men den har också ett praktiskt syfte. Enligt sikhismen ska man spara håret, och med turbanen samlas det på huvudet och är inte i vägen, förklarar han.
Reste till Irland
I 20-årsåldern reste Inderjeet Singh till Irland för att studera. I det nya landet gjorde han som många andra unga sikher, och lät klippa håret och stoppa undan turbanen.
– Min pappa hemma i Indien var inte glad över det, men det var så man gjorde…
I Dublin mötte han sin blivande hustru Mariette, och så småningom flyttade de till hennes hemtrakter i södra Sverige. När familjen hade landat i Löderup bestämde sig Inderjeet Singh för att återigen låta hår och skägg växa och bära turban.
– Jag ville visa vem jag verkligen var. Jag är ju stolt över min bakgrund. Och eftersom det känns rätt i hjärtat att bära turbanen, så spelar det ingen roll vad andra tycker – i slutändan är det Gud som avgör.
Mariette hade inga invändningar, men den första tiden var han en lite udda syn i den nya hembyn.
– I början hände det kanske att folk tittade lite … Men jag upplever att många svenskar är rätt reserverade och rädda för att ställa frågor.
Trots att sikhismen är världens femte största religion, med 25 miljoner utövare, har människor i Sverige ganska vaga kunskaper om den. Vid tidigare tillfällen har unga svenska sikher trätt fram i media och berättat om hur deras klädsel ibland har förknippats med extremism och terrorism.
– En del svenskar kanske tror sig veta att detta är ett muslimskt klädesplagg från Saudiarabien eller något liknande. Få känner till att det i själva verket är en symbol för sikhismen.
För att råda bot på okunskapen arrangeras turbandagen i Köpenhamn i början av augusti. Inderjeet Singh och flera andra sikher från Skåne kommer att åka över bron för att delta.
– Jag har varit med tidigare, och det känns bra att få sprida information om turbanen och sikhismen.
Själv har han aldrig känt sig diskriminerad på grund av sin religiösa tillhörighet.
– Jag sökte arbete i flera år utan att få något, men det kan ju ha berott på att jag inte kunde språket tillräckligt, eller att jag inte hade rätt utbildning.
Jobbar som tidningsbud
Numera jobbar han som tidningsbud, och innan han ger sig iväg på morgonen lägger han några minuter framför spegeln för att linda tyget på rätt sätt. Till vardags har han en svart turban av enklare typ.
Den mer avancerade och färgglada varianten använder han vid högtidliga tillfällen, i samband med fest eller bröllop, och när familjen åker över till Köpenhamn för att delta i gudstjänst i det sikhiska templet.
Inderjeet Singh plockar fram en låda med tunna bomullstyger som mäter fem meter på längden. De är inköpta i Indien och finns i knallorange, kornblått och turkos.
– Men det saknas ett par stycken. Jag har lånat ut dem till några i byn när de skulle ha Bollywoodfest.