– Man blir mycket trött. Vi tänker på barnen som vistas i stora grupper hela tiden, vi kan i alla fall gå undan en halvtimme om dagen och ha vår rast. Jag undrar hur barnen hälsomässigt mår i dessa grupper, säger Susanne Andersson.

Klagar på huvudvärk

Bullernivån beror lite på vilken barngrupp de arbetar med. Men det är mycket begärt att flera dussin barn ska vara tysta efter skoltid och Rosa Voudouri konstaterar att barnen ofta klagar på huvudvärk och på magont som kan bero på stress. 

För fyra år sedan drabbades Rosa Voudouri av tinnitus till följd av sitt arbete på fritids.

– Min hälsa är redan förstörd. Och hela kroppen påverkas, inte bara öronen. Det är även ögon, axlar och balansen. Det kom när jag hade jobbat två–tre år. Jag visste inte riktigt vad tinnitus var så jag hade absolut inte tänkt på att skydda mig, säger hon.

Det är först när vi ställer frågan om hon anmält det som arbetsskada som hon får reda på att det är möjligt. Frågan diskuteras inte i någon större grad . 

– Man pratar om studiero för eleverna, men mer än så har vi inte lyft det, säger Susanne Andersson.

Hon lider av ljudöverkänslighet och har heller inte anmält sina problem. Små ljud som hon förut knappt uppfattade känns nu störande och efter arbetet blir det varken radio eller musik på hemma. 

– På fritids är vi dubbelt så många som man är under skoltid. Personligen kan jag inte vara i gympasalen, ljudnivån är vidrig, säger hon.

Bättre än andra

De båda poängterar att skolan de jobbar på, som bara är några år gammal, är väl anpassad jämfört med många andra. Det finns gott om ljudabsorberande ytor och fritidsverksamheten kan delas upp i flera mindre rum. Fast det hjälps inte alltid när två personal har ansvar för mellan 30 till över 40 barn.

– Det är en pedagogisk fråga också. Att alltid säga ”tyst!” till barnen... Enligt pedagogiska böcker ska vi inte göra det utan uppmana dem att uttrycka sina tankar, säger Rosa Voudouri.

Tio tysta minuter i matsalen

Arbetsdagen planeras för att hålla nere ljudnivån och barnen delas upp i grupper för att försöka hålla nere ljudet. Nu har man infört tio tysta minuter när barnen kommer till matsalen för lunch. Det kändes konstigt först, att det skulle vara tyst när man skulle ha en trevlig stund och äta tillsammans. Men det har blivit en uppskattad paus från bullret. 

– Det här är vår vardag och det ingår i jobbet. Tragiskt men sant. Det är lättare på en verkstad eller industri, där du har dina maskiner och kan gå in och mäta, men det här är vårt jobb – utan maskiner. Det finns ju en anledning till att man har dämpade ytor, säger Susanne Andersson.

Rosa Voudouri har öronproppar i. Hon visste inte mycket om tinnitus när hon drabbades och nu får hon helt enkelt försöka leva med den.

– Jag kanske borde anmäla det. Jag tänker på min framtid, om jag kommer att klara att jobba som fritidspedagog. Jag tror inte att jag kommer klara att jobba i så hög ljudnivå. Man blir äldre och tröttare, säger hon.