Det går i dag i genomsnitt nästan 17 barn i varje grupp på förskolan. Samtidigt ökar de stora grupperna som har 20 barn eller fler. I dag finns över 5 100 sådana grupper i hela landet, vilket är mer än en fördubbling jämfört med 2006.
Tidigare i år larmade lärarförbundet om att förskolelärare och lärare i fritidshem är långtidssjukskrivna i större omfattning än andra yrkesgrupper. Sjukskrivningar för stressrelaterade sjukdomar som depression och utmattningssyndrom är nästan dubbelt så vanligt bland förskolelärare och lärare i fritidshem som för andra yrkesgrupper.
Lämnade yrket
Stina är en av dem som valt att lämna yrket. Hon började arbeta som förskolelärare direkt efter examen 2010. Hon har arbetat på flera förskolor, så väl kommunala som fristående förskolor, men arbetsmiljöproblemen har alltid varit de samma.
– Ambitionerna må vara högre inom den privata sektorn men arbetsmiljön är den samma. Fina ord räcker inte om vi på golvet inte hinner med att se varje barn, berättar hon.
Efter att ha arbetat i nästan tre år som förskolelärare valde hon efter en tids sjukskrivning att säga upp sig.
Stina blev först sjukskriven för vad hon antog vara lunginflammation. Efter ett besök på akutmottagningen fick hon höra att hon hade hjärtrubbningar. Diagnosen utmattningssyndrom fick hon efter flera besök på vårdcentralen och hon var sedan sjukskriven i perioder. Men hon kände att hon inte blev bättre och till sist tog hon tjänstledigt för att slippa frågorna om när hon skulle komma tillbaka till jobbet. När tjänstledigheten tog slut sa hon upp sig.
– Jag måste prioritera min egen hälsa och kan inte jobba när jag mår så här, särskilt inte eftersom jag jobbar med barn, säger Stina.
Betungande administration
Stina berättar om stora barngrupper och den ensamhet hon kunde känna under sina arbetsdagar. Vid ett tillfälle skrev hon ner timmarna som all personal var i barngruppen samtidigt under en vecka. Resultat blev en och en halv timme per dag. Administration, planering och andra arbetsuppgifter gör att personal inte kan vara i barngruppen.
– Jag kunde känna mig ensam i långa stunder och jag frågade mig själv, var är mina kollegor? Barnen har långa dagar, personalen måste planera och den tiden måste tas ifrån den i barngruppen, säger hon.
Stina tycker att förskolans stora problem är de stora barngrupperna och att lokalerna inte är anpassade till antalet barn.
– Jag har inte jobbat på en enda förskola där vi fått plats. Vissa gånger har vi i personalen fått stå upp och äta. Det är svårt att lägga en positiv grund för barnen när det är så, berättar hon.
Flera brister i arbetsmiljön
Redan 2011 visade Arbetsmiljöverkets inspektioner på förskolor i Gotlands, Stockholms och Uppsala län på flera brister i arbetsmiljön. Varje förskola fick i snitt fem krav på sig efter inspektionerna. Vanliga brister var skadliga arbetsställningar, bullrig och hektisk arbetsmiljö och brist i stöd och handledning. De senaste siffrorna från arbetsmiljöverket visar att sociala och organisatoriska faktorer står för de flesta arbetsrelaterade sjukdomsfall bland förskolelärare.
Stina tror att de problem som hon har upplevt beror på att ekonomin har fått gå före pedagogiken och omvårdnaden. Och hon vet att hon inte tänker arbeta som förskolelärare igen så länge arbetsmiljön är densamma.
– Jag var så engagerad i början, men i slutet handlade det bara om att räkna barn, säger Stina.
Föräldranätverk väcker politiker
På flera håll i landet startar föräldrar nätverk för att tillsammans ställa krav på barnomsorgen och skolan. Karin Bergström är aktiv i Föräldrakraft i Upplands-Bro.
– Det finns en förnekelse bland politikerna hur det verkligen ser ut, säger hon.
Nu startas allt fler föräldranätverk som vill lyfta frågorna om barnens miljö i förskolan. Karin Bergström tycker att finns flera problem med förskolorna i kommunen.
– De flesta förskolorna så gamla att de har ventilation- och miljöproblem. Den fysiska miljön som barnen vistas i är inte bra. Samtidigt är de oftast väldigt få i personalen som tar han om barnen, berättar Karin Bergström.
Det senaste året har Karin Bergström tillsammans med andra föräldrar lyft fram kritik mot lokala tjänstemän och politiker. Oftast har politikerna svarat med att det är likadant över hela landet men Karin Bergström tycker inte att det är en ursäkt.
– Bara för att vi är lika dåliga som alla andra betyder det inte att vi är bra, säger hon.
Föräldranätverket har jobbat för att lyfta frågorna kring barnens arbetsmiljö såväl i förskolan som på fritids, de två ställen där barn inte omfattas av arbetsmiljölagen. Och hittills har kommunen bytt ventilationen på en förskola. Men det är inte utan att det krävs en hel del arbete. Karin Bergström har skickat in klagomål till kommunen, anmält till skolinspektionen, men utan gehör. Det handlar om att offentliggöra problemen och all dokumentation, berättar hon.
– Vi har väckt de kommunala politikerna, säger Karin Bergström.
I framtiden hoppas hon på att nätverket kan ha en samordnande funktion mellan kommunen, förskolorna och föräldrarna. Och att de inte behöver möta det motstånd som föräldrarna i nätverket nu upplever.
– Det är många småbarnsföräldrar som inte orkar när de möter motstånd, de har ju som allra mest att göra hela tiden, säger Karin Bergström.
Fotnot: Stina heter egentligen något annat.
