Du menar att debatten blottar okunskap om hur arbetsrätten fungerar – hur då?
– Debatten ger en bild av att man idag inte tar hänsyn till kompetens, men det är inte så det fungerar. För det första gäller inte turordningsreglerna över huvud taget vid personliga skäl, utan enbart vid omorganiseringar. Och när arbetsgivaren har en omplaceringsskyldighet tar man alltid hänsyn till kompetens. Det är okej med en viss inlärningsperiod och så är det med alla jobb, men tanken är inte att tilldela någon en tjänst som personen inte klarar. Vi från fackligt håll kan inte med trovärdighet argumentera för att den som inte har kompetens ska ha tjänsten ändå.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Vad beror okunskapen på?
– Det finns en mytbild av detta att det är så himla svårt att säga upp människor i Sverige idag, och det är en bild som planteras från flera håll. Jag tror att det beror på två saker. Det ena handlar om att politiker förmodligen bara fått höra den ena sidan av saken och det är på något sätt som om arbetstagarperspektivet försvunnit i detta. Det andra handlar nog om verklig okunskap, att man helt enkelt inte förstår vad arbetsgivare har för möjligheter.
Vilka risker finns med att förändra turordningsreglerna?
– Idag förhåller vi oss till en ram där man tar hänsyn till både anställningstid och kompetens. Om man bara skulle ta hänsyn till kompetens finns risken att det ger utrymme till fler oseriösa arbetsgivare. För om en anställd anses som lite krånglig, till exempel för att den tar kontakt med facket, är det bara för arbetsgivaren att ändra kompetenskraven. Det riskerar att förändra maktbalansen på hela arbetsmarknaden.