På Hjällboskolan ökade andelen som fått godkänt i alla ämnen från 24 till 41 procent från förra året. Samtidigt var färre behöriga till gymnasiet. Det tror rektor Nils Kaiser delvis kan förklaras med att 20 procent av årskullen bott mindre än ett år i Sverige, jämfört med fyra procent förra året. 

Nils Kaiser tycker att fördelningen av pengar till och i stadsdelen fungerar bra. Ändå är betygsresultaten mycket låga. 

– Dels är språket en brist ute i Hjällbo, dels handlar det om vilka förkunskaper eleverna har när de kommer till skolan. Men det handlar också väldigt mycket om lärarnas engagemang och agerande i klassrummet och det kanske tydligaste är att elevernas engagemang och aktivitet på lektionerna brister. Det är inte särskilt stöd de behöver, utan det handlar mycket om motivation och eget ansvar, säger Nils Kaiser. 

För att få mer hoppfulla attityder till skolarbetet arbetar Hjällboskolan nu med så kallad formativ bedömning, eleverna coachas och får feedback efterhand. Den andra delen för en positiv utveckling i alla ämnen är kunskaper i att tala, läsa och skriva svenska.  

Förra året pekades Hjällbo ut som ”utanförskapsområde” och fick extra förstelärare, fast elever på skolan pekade på segregation som det största problemet. 

– Vi har knappt några svenska elever. Att man kommunicerar med en som pratar ren svenska är viktigt för att lära sig hur man ska bete sig och för språket, sade eleven Shanaz Qader till ETC Göteborg då.

Viktigt med motiverade lärare

Såväl då som nu konstaterar rektor Nils Kaiser att flera saker påverkar. Bra och motiverade lärare och rektor är två faktorer. Han anser fortfarande att det fria skolvalet är en dålig sak.

– Det blir kännbart att de mest ambitiösa och motiverade eleverna söker sig någon annanstans. Inte alltid, för vi har också enormt ambitiösa och motiverade elever, men om vi tittar på ett tvärsnitt. Det är bekymmersamt, säger Nils Kaiser. 

Medan Hjällboskolan är en av de som många vill välja bort finns det skolor som behåller så gott som alla sina elever från området. Nordlycke-skolan hade högst antal godkända nior i alla ämnen i år, med 98,2 procent. 

– Vi har under alla år haft väldigt studiemotiverade elever med resursstarka föräldrar – och jag tänker inte på pengar utan de har mycket kunskap själva och vill mycket för sina barn. Och så har vi väldigt duktiga och engagerade lärare, säger rektor Marie Sköld.  

”Stabil lärarkår”

Få barn i området väljer bort den kommunala Nordlyckeskolan.

– Vi har väldigt stabil lärarkår och då får man en bra kontinuitet. Jag har kollegor där många byter och då får man lägga mycket tid och kraft på att hitta ny personal, jag har det på sätt och vis enklare, säger hon.