– För att nå klimatmålen så måste varje person minska sina utsläpp till under två ton koldioxidekvivalenter per person, vilket är ganska stor minskning jämfört med hur det är i dag. Bara livsmedelskonsumtionen hos en genomsnittlig svensk släpper i dag ut 1,8 ton per år, så det behövs ganska stora förändringar för att vi ska kunna nå Parisavtalet. Generellt så är det främst rött kött och mejeriprodukter som står för de största utsläppen från livsmedel, runt 75 procent. Det är extremt mycket.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Är allt kött dåligt?

– Det finns kött som är bättre och sämre ur klimatsynpunkt, det beror också på vilka miljöaspekter en tittar på. Absolut värst, baserat på utsläpp, är nötkött, får och naturbeteskött. Naturbete ger å andra sidan andra värden, det är bra ur resursperspektiv och bidrar till biologisk mångfald. Vilt har låg klimatpåverkan, men vi kan inte producera den mängden som vi skulle behöva för att hålla samma konsumtionsnivå av kött som i dag. Växtbaserade livsmedel, som inte transporterats med flyg, som baljväxter och rotfrukter har ett väldigt lågt klimatavtryck.

Vad ser du för utmaningar med ett byte till vegetariskt i kommunen?

– Det är en jätteviktig samhällssignal att servera växtbaserat till barn. Att lära dem smakerna, vad som är hållbart och vad som är en hälsosam vegetarisk måltid. Det ser jag som en av utmaningarna, att vi måste se till att kunskapen finns och förmedlas. Det finns många fördomar om att man inte blir mätt och så ska det inte vara, det beror på att sammansättningen av de måltiderna är bristfälliga i så fall.

Ser du några andra utmaningar?

– Det är ganska polariserat nu mellan de som förespråkar växtbaserat och animaliskt. Det finns en risk att det blir ännu mer polariserat. Klimatpåverkan är komplicerad och alla animaliska produkter är inte per se jättedåliga. Om varje person har en utsläppsbudget på exempelvis två ton, då finns det utrymme för att äta lite animaliskt om man inte flyger eller använder fossila bränslen. Huvudpoängen är att verkligen få ner konsumtionen eller välja andra produkter, så att det animaliska är en krydda eller det lite lyxiga som man väljer då och då.

Var finns största motståndet?

– Det finns motstånd från vissa delar av lantbruket. Samtidigt är det många lantbrukare som är jätteduktiga och progressiva, som vill prova nya grödor och odlar baljväxter bara de får avsättning för det. Det är synd att det motståndet finns för lantbruket har väldigt mycket att vinna på det i form av avkastning. Vi kan också bli mer självförsörjande och använda mer svenska grödor.

Hur kan det påverka den svenska matproduktionen?

– Det är viktigt att vi inte ställer matproducenterna mot varandra, att se att det är samma person som kan producera den vita bönpastan som har producerat mjölk. De vill leva på sitt jordbruk. Så om vi vill få in mer växtbaserat så är det också viktigt att tänka lokalt, så vi inte ökar importen till näringens nackdel.