”Det fanns inga resurser på min tid heller”

Att tidningarna i dag skriker om resursbrist som en ursäkt för att dra ner på lokaljournalistiken ger hon inte mycket för.

– Jag orkar inte lyssna på det här gnället att det inte finns tid och resurser. Det här är inget nytt – trenden har sett ut såhär under de senaste decennierna. Det är bara att sätta igång, säger hon.

– Det fanns inga resurser på min tid heller. Jag jobbade mycket på fritiden och på raster, säger Britt-Marie Citron om tiden då hon rullade upp en av de största kommunala skandalerna i svensk historia.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

”Hitta nya vägar”

Britt-Marie Citron, som nu är pensionär sedan ett år tillbaka, tror inte att lokaljournalistiken kommer att dö bara för att medierna genomgår en kris. Istället kommer den att hitta nya vägar.

– Jag ser flera positiva mottrender. På de journalistkurser jag undervisat på finns det många duktiga studenter som till exempel startar upp lokala digitala tidningar, säger hon.

En annan, negativ, mot­trend hon ser är att kommuner själva startar tidningar.

– De tidningarna handlar ju bara om lyfta fram det positiva och inte om att granska makten. Men granskningen behövs för demokratins skull.

Drygt 20 år har gått sedan Britt-Marie Citrons stora avslöjande men än i dag används det som skolexempel på journalistutbildningar runt om i landet. Efter Motalaskandalen blev det ett uppsving för den grävande journalistiken på landsorter över hela Sverige. Det är en trend som håller i sig än i dag menar Britt-Marie Citron.

– Och det är tack vare journalisterna – inte tidningsledningarna, understryker hon.

– Det som har skett är en professionalisering inom journalistkåren på landsorten. Journalister både kan och vill granska och de är orädda.

Vänskapskorruption

Det som låg bakom Motalaskandalen är det som fortfarande ger all anledning för journalister att gräva i: den utbredda vänskapskorruptionen.

– I kommunerna är det ofta kompisar som granskar sina kompisar. Vänskapskorruptionen är farlig och finns överallt. Det gör det ännu viktigare att det finns lokala medier som kan granska, säger hon.

Vad var din största lärdom från Motalaskandalen?

– Att aldrig ge upp och envist tro på det man själv ser. Det är nästan det svåraste, när alla andra säger ”nej det här är ingenting”. Men känner man en ond aning i magen – då ska man börja rota. Det får ta den tid det tar.