Under en genomsnittlig helg deltar runt 2 000 örebroare i gudstjänst i någon av Örebros kyrkor. Men drygt 60 000 örebroare har rösträtt i årets kyrkoval. Ändå röstar bara ett fåtal.

Fler och fler partier har dragit sig ur valet. Nu finns bara Socialdemokraterna, Centerpartiet och Sverigedemokraterna kvar som aktivt stöttar kandidater i valet. Politiker i andra partier har skapat egna listor utan stöd av sitt parti. Andra kandidater försöker hålla sig så långt borta från partipolitik som möjligt.

Är ett val där runt 90 procent väljer att inte rösta fortfarande ett demokratiskt val? Och hör politik hemma i kyrkan? ETC Örebro har träffat två av Svenska kyrkans medlemmar för att prata demokrati och religion inför kyrkovalet.

”Nära att demokratin sätts ur spel”

Christer Hansson har suttit i kyrkofullmäktige för den opolitiska nomineringsgruppen Posk, men lämnade uppdraget efter en mandatperiod.

– Jag blev besviken. När vi väl satt i möte fanns inget utrymme för nya idéer och debatt. Man gör som man alltid har gjort, oavsett vilken nomineringsgrupp man tillhör, säger han.

Han hör hemma i Olaus Petri och är aktiv i Nikolai församling där han leder kristna samtalsgrupper. Det känns mer meningsfullt än politik, menar han.

– Jag lägger hellre min energi på annat i kyrkan. Många av kyrkans frivilliga bryr sig inte om kyrkovalet. Kyrkorådet är en liten klick av politiskt intresserade, säger han.

Bland de församlingsmedlemmar som han möter är det inte många som pratar om det kommande valet.

– Det är ingen stor snackis på kyrkkaffet. Alla vill ju samma sak. Debatten står still och det är sällan någon som bryr sig i församlingarna, säger han.

Samtidigt är han oroad över det låga valdeltagande.

– Det är små val där ingen ser och bara några få går och röstar. Då är det nära att demokratin sätts ur spel, säger Christer Hansson.

Christer Hansson är kritiskt till att många kyrkopolitiker har för dålig kontakt med kyrkans verksamhet.

– Det finns en del som är väldigt engagerade i församlingarna. Men det finns också många där som inte vet hur församlingslivet fungerar.

Bör den som inte är troende rösta i kyrkovalet?

– Man väljer ju att behålla sitt medlemskap och då ska man vara med och styra det som man är medlem i. Frågan är snarare om man borde vara medlem i kyrkan om man inte är troende. Det är någonting som kyrkan kanske borde fundera över.

”Viktigare att känna människorna”

Marianne Thor representerar Social­demokraterna i Kyrkofullmäktige och i Nikolai kyrkoråd. Hon klev in i kyrkopolitiken inför valet 2005.

– Det kom en människa och frågade mig. Detta att bli tillfrågad är oerhört viktigt, att någon såg att jag hade något att ge, säger hon.

För henne var kopplingen mellan kyrkan och politiken självklar.

– Fördelen med att ett parti står bakom är att människor vet vad vi står för. Vi vill bekämpa klassklyftor och det gäller också i kyrkan. Ändå sedan 20-talet har Socialdemokraterna verkat för att kyrkan ska bli en folkkyrka. Den ska vara till för alla, oavsett om man är mycket troende, lite troende eller på väg att bli troende.

De viktigaste frågorna för Marianne Thor handlar om att få besluten om samkönade äktenskap och kvinnliga präster att rota sig i kyrkan. Det arbetet är ännu inte slutfört.

– Man sa redan 1958 att kvinnor får bli präster, men än i dag möter kvinnliga präster ett motstånd inom kyrkan. Om vi inte kan behandla alla människor som lika värda, då är vi inte en kyrka som jag vill ha, säger hon.

Marianne Thor är numera kyrkvärd och frivillig ledare för barngrupper i Nikolai församling. Och hon går regelbundet på gudstjänst. Men det tycker hon är mindre viktigt för kyrkopolitiken.

– Vi får ett förtroende att förvalta kyrkans pengar så att det finns bra verksamhet för alla människor som bor i församlingen. Då kanske det är viktigare att man känner människorna som bor där än att man går i kyrkan. Det är inte säkert att den som går i kyrkan varje söndag är den bästa representanten för medlemmarna, säger hon.

Hon menar att kyrkovalet inte bara är till för de troende. Alla medlemmar bör rösta.

– Det är klart att man ska. Man vet aldrig vilken dag man känner att man behöver kyrkan. Det spelar ingen roll om man kommer till kyrkan först och blir troende sedan. Idén att kyrkan bara är till för de redan frälsta är inte min idé. Kyrkan ska vara till för alla som vill delta i verksamheten. Jag har varit med i Örebro Hockey i 35 år. Jag har aldrig spelat hockey, men jag är med som funktionär.

Rösterna är också viktiga för att hålla extrema grupper borta från kyrkan.

– Lågt valdeltagande ökar risken för att extrema grupper ska få större utrymme. Sverigedemokraterna satsar på kyrkovalet och det behövs inte många röster för att få ett mandat.

Åsa Wilson